Fylla
Någon som känner igen sig eller har ni "försagt" er angående ätstörningarna någon gång på fyllan?
Du kanske får chansen att tänka på annat när du har druckit. Glömma alla problem och bara vara "som alla andra" (hu nu det är) för ett tag. Då finns det ingen anledning att ta upp ätstörningen. Du kanske njuter av att kunna tänka på andra saker och bara ha roligt. Vad vet jag:)
Det kanske handlar om att spriten "tillåter" dig att släppa taget att släppa taget om dina tankar angående maten och att du därmed får rum till allting annat som funnits bortom dem. :)
sv:
När det är pizza, så är det en halv som gäller med en läsk(33cl) vid sidan om~
kram
Jag har inte fått någon riktig biverkning än, de första två dagarna var jag lite snurrig och mer ångestfylld. Men det försvann. Det tar ju ett tag innan medicinen börjar verka. men på sikt ska de minska hetsbeteende och hungern (typ suget efter hets). Samt är den stämningsreglerande och ångestdämpande. Jag har ätit många mediciner, men hittils är denna den bästa med mins biverkning. Sedan är ju den den enda som man inte går upp i vikt av (det har väl hänt, men det är extremt ovanligt). Jag skulle absolut testa den i några månader, ge den en chans! om ett plåster.
Kram
Japp, jag har försagt mig inför vänner om att jag har ätstörningar, dock inte så mycket mer. Men det var bra på ett sätt, för då fick de veta. Även om jag skämdes extremt mycket när jag vaknade upp nykter dagen efter & undrade hur mycket jag egentligen sagt. Kram
har också tänkt på det...jag har aldrig sagt ett ord om hur jag mår, konstigt egentligen.
kolla gärna min blogg :)
sv:
Jag tog studenten i våras. :)
Och eftersom att jag aldrig hade orken till att plugga under dagtiden på kliniken, så satt jag från april varenda dag till halv tio på kvällen~
Som du säger, det är den äkta segern att ta tag med sina problem~
Hej ledsen att jag inte svarade igår, det var mycket på jobb. Jag har inte hunnit börja riktigt än, funderar på layouten fortfarande^^ Kram
jag har försagt mej otroligt mycket på fyllan.
jag är också en av dem som försäger sig när alkohol tillsätts i kroppen;
det ska alltid bli djupa samtal, om mående osv osv.
dock känner jag inte längre att det är så tabu att prata; frågar mina vänner så svarar jag.
det var väl mer förut som jag tänkte "fan, vad sjutton har jag sagt nu?"