Jag är alldeles för naiv antagligen, jag tror att allt kommer lösa sig på en sekund, att inget är så farligt egentligen, det är bara en dum fas jag är inne i, jag kan bli frisk bara jag vill. Men tyvärr fungerar inte livet så, man behöver ha hjälp utifrån för att klara detta, så fort jag blir lämnad ensam så strular allting ihop sig. Jag var ensam hemma i ca 1 timma och under den tiden hann jag rensa skafferiet på alla kakor etc. så nu har jag gjort det igen och lunchen är även den borta. Har fått i mig en apelsin nu efteråt (och ja jag vet att apelsin INTE är det ultimata att äta efter att man spytt eftersom det är så surt och skadar tänderna ännu mer, men jag hade inget annat i närheten och hela kroppen skakade).

Jag hoppas av hela mitt hjärta att jag får hjälp för det hade varit så mycket enklare då, jag hade haft en klar andledning till att ge min mamma brevet och jag hade även haft enklare att förklara för andra vänner varför jag flyttade hem, för efter ett tag lär ju folk undra vad man gör om dagarna om man inte kan göra något förutom på kvällarna.

Min backupplan är en väldigt fin plan men den fungerar nog inte så bra i praktiken, det är väldigt synd.