Förhållande

Har för inte tillfället någon i mitt liv på det sättet. Det är för komplicerat. Känns lite som om att kan jag inte tycka om och acceptera mig själv så hur ska någon annan kunna göra det och hur ska jag kunna låta någon tycka om mig?



.:kram

jag har inte heller någon i mitt liv just nu, tog ett stort beslut för bara nån vecka sen och säga till min pojkvän som jag tycker om så otroligt mkt, att jag måste vara själv och satsa på mig själv. för man orkar inte med en relation när man knappt orkar med sig själv vissa dagar

hej. jag tror att du MÅSTE börja PRATA mer med din kille. han vill säkerligen stötta och hjälpa dig i din sjukdom, om du vågnar öppna sig för honom blir han säkert rörd. det är viktigt och modigt att berätta. du kan omöjligt bära denna tunga bördan på egen hand. berätta exakt hur dina dagar ser ut och vilka tankar du faktiskt har. kanske har han några fasta å konkreta råd eller tips??? jag en fantastisk pojkvän som jag varit tillsammans med sedan jag var sexton år. han har varit med under nästan alla år av äs. när jag träffade E var jag nästintill död. men han väckte mig till liv. det var sååå underbart att känna känslor. hjärtat hoppade till när jag såg honom. att vara kär. tänka på HONOM och inte bara mat, kalorier, promenader med mera. han har räddat mig, men jag tror inte han vet om det ;) han har varit och är ett stort stöd. med honom lever jag. med hans hjälp har jag tagit mig uppåt å framåt, lärt mig saker å ting om mig själv och sjukdomen. jag tror det är viktigt att man tar sig tid för varandra, att man inte fastnar framför varsin dator och tar varandra för givet. nu när jag kommer hem till honom under helgerna från göteborg ser vi varandra ännu djupare i ögonen, dt är härligt att sakna :) vi har varit på många utflykter, bios, semestrar, resturanger, shoppingcentrar under åren. inte bara suttit inne ;) periodvis under vår tid tillsammans har jag mått bättre, jag har vågat äta mer. känt mig piggare å starkare. men så har jag även fallit tillbaka... hela tiden finns han här å säger hur vacker å underbar jag är. har haft sån jäkla tur. tror inte det finns många som E. ibland vill jag låsa in honom i ett glasskåp och ta fram honom när jag är frisk och levande igen. det känns inte direkt rättvist att ha det såhär. men han säger att han älskar mig för den jag är, att han inte kan rädda mig, det är bara jag som kan det. vilket är sant. det är viktigt att våga vara ärliga mot varandra. kämpa på nu gumman!!!

min tjej vet inget. och kommer inte få veta. :) det är onödigt. jag vill inte bli hindrad att bli smal..

Jag har pojkvän och han vet mer än någon annan, han har ingen erfarenhet alls av det men försöker stötta mig så mycket han kan och låter mig babbla av mig mina tankar när jag behöver det.



Du säger att din pojkvän älskar dig, tror du inte han vill hjälpa dig då? Han kanske är villig att äta med dig ändå om du berättar hur jobbigt det är när han gör sådär vid matsituationer?