Igen och igen
Varför misslyckas jag även när jag äter tillräckligt? Jag tycker inte om att misslyckas, jag pallar fan inte längre, hur ska jag ta mig ur detta helvetet? Varför är jag inte nöjd förrän jag spyr? Men en sak som jag börjar inse mer och mer är att jag är väldigt smal, inte extremt spinkig, men smalare än de flesta, men det har jag alltid tagit som en identitet, jag är faktiskt väldigt rädd för hur folk ska reagera om jag blir normalviktig, även om jag egentligen vet att ingen skulle bry sig eller rent ut av märka det. Om ingen sa till mig att jag var för smal varför skulle de då säga till mig när jag blir normalviktig? Varför är jag så rädd för det?
Varför ska jag bli frisk?
Skrev just en lista, på ett fint papper och dekorerat, detta ska hänga framme väl synligt, och läsas varje dag tills jag är helt bestämd. Skriv gärna egna sådana här med era argument, skriv gärna era argument som en kommentar med, hade varit kul att få olika idéer.
- Jag får större självkänsla och självförtroende
- Jag orkar plugga och kan få ett bra jobb
- Jag får träna och dansa
- Jag blir gladare och piggare
- Jag kan bli gravid (och en bra mamma)
- Jag får finare hud, hår och naglar
- Jag får starkare skelett
- Jag blir en bra förebild för andra
- Jag kan skriva och ge ut min bok
- Jag har tid och tankar över till annat
KÄMPA KÄMPA KÄMPA
Bestämt mig
Jag ska bli frisk, det är nummer ett, jag ska ge fan i att äta för lite, jag ska inte träna mer än max 2 gånger i veckan. Och jag ska söka hjälp, oavsett om det bara blir hos en vanlig psykolog eller om det blir att jag besöker en behandlingsklinik någon/några gånger i veckan. För nu är jag trött på detta.
Jag ska bli frisk det vet jag, 85% av de som haft ätstörningar har blivit helt friska, och jag kommer bli en av dom, och det kommer ni med det känner jag på mig.
Trotsade just mina dumma tankar som sa att jag inte fick äta något mer idag, men jo det får jag visst, så jag tog en macka med leverpastej på och njöt, jag riktigt hånade ätstörningen och det kändes hur bra som helst!
Jag ska bli frisk det vet jag, 85% av de som haft ätstörningar har blivit helt friska, och jag kommer bli en av dom, och det kommer ni med det känner jag på mig.
Trotsade just mina dumma tankar som sa att jag inte fick äta något mer idag, men jo det får jag visst, så jag tog en macka med leverpastej på och njöt, jag riktigt hånade ätstörningen och det kändes hur bra som helst!
Era bästa knep?
Jag efterlyser era absolut bästa knep för att bli frisk från ätstörningar, brain storma på! Allt vad ni kommer på, inget är för litet eller stort.
Fuck
Nej, jag klarade inte ett av mina mål denna veckan, jag spydde idag med. :(
Men ett av de andra målen som jag hade, att äta fisk varje dag denna veckan, det har jag minsann klarat hittils. Och jag vet inte om jag bara är naiv, eller om det faktiskt funkar, för mitt humör är inte LIKA hemskt även om det inte är världens bästa såklart. Äsh, fisk är nyttigt oavsett!
Men ett av de andra målen som jag hade, att äta fisk varje dag denna veckan, det har jag minsann klarat hittils. Och jag vet inte om jag bara är naiv, eller om det faktiskt funkar, för mitt humör är inte LIKA hemskt även om det inte är världens bästa såklart. Äsh, fisk är nyttigt oavsett!
Kalorier
Fick en fråga om hur mycket kalorier det var i gårdagens mat, om det inte var för mycket. Så jag räknade ut kalorierna bara för att, och det var nog bra att jag gjorde det för jag insåg att min mat innehöll alldeles för LITE kalorier! På hela dagen åt jag 1760kcal när jag borde äta runt 2300kcal det är illa.
Nu börjar jag förstå varför jag föll dit idag, jag borde äta mer, då kanske hetsen försvinner. Men ja, mina små monster finns kvar i hjärnan... Men jag ogillar att räkna kalorier, men det kan vara bra att göra för att hålla koll så att man verkligen äter ordentligt!
Nu börjar jag förstå varför jag föll dit idag, jag borde äta mer, då kanske hetsen försvinner. Men ja, mina små monster finns kvar i hjärnan... Men jag ogillar att räkna kalorier, men det kan vara bra att göra för att hålla koll så att man verkligen äter ordentligt!
Förlåt
Förlåt till mig själv, ja jag misslyckades idag. Så nu har jag "förbrukat" mina två dagar denna veckan, men nu är det bara helgen kvar och den ska jag klara.
Helgmyset ska bli en jättegod fruktsallad har jag tänkt ut, allt för att inte trigga hetsen.
Helgmyset ska bli en jättegod fruktsallad har jag tänkt ut, allt för att inte trigga hetsen.
Stolt!
Ångesten smög sig på igår, även om den inte var så illa som jag hade trott, men jag stod emot och nu är jag inne på min tredje dag, och ja nu kommer ni att få höra mitt räknande igen. Men det funkade sist, så jag ska hålla koll på dagarna mer än mina hjärtan/kryss i kalendern.
Mat
Frukost
1 kokt ägg
½dl blåbär + 1dl lätt yoghurt
1 grov macka med (sport-)leverpastej
Stor kopp te med lättmjölk
Mellanmål
2 grova mackor med (sport-)leverpastej
Lunch
Fullkornspasta
2 stekta qourn korvar i smör
Haricotverts (gröna bönor)
Lite tacosås
Mellanmål
1 kokt ägg
1 äpple
1 grov macka med (sport-)leverpastej
Middag
Rostade rotsaker med pestovinegrett
sill
Kvällsmål
1 apelsin
2 knäckebröd med kräftost
1 kokt ägg
½dl blåbär + 1dl lätt yoghurt
1 grov macka med (sport-)leverpastej
Stor kopp te med lättmjölk
Mellanmål
2 grova mackor med (sport-)leverpastej
Lunch
Fullkornspasta
2 stekta qourn korvar i smör
Haricotverts (gröna bönor)
Lite tacosås
Mellanmål
1 kokt ägg
1 äpple
1 grov macka med (sport-)leverpastej
Middag
Rostade rotsaker med pestovinegrett
sill
Kvällsmål
1 apelsin
2 knäckebröd med kräftost
Veckans mål
Jag hade helt glömt att jag hade "veckans utmaningar" kvar på bloggen, det måste jag ju uppdatera! Har ni några veckovisa mål? Har ni satt upp några mål över huvud taget?
Veckans mål
- Klara minst 5 dagar utan hets och spya (och då även äta mat)
- Plugga 30min varje dag (minst)
- Äta fisk en gång om dagen (då det kan lindra deppresioner och främjar seretoninet i hjärnan!)
- Njuta av naturen omkring mig, man mår bättre av att komma ut i den frisk luften!
Internet KBT
Jag skrev för någon dag sen om den internet baserade KBTn som man kunde ta del av, jag mailade som sagt och frågade, och igår fick jag ett svar. Det stod att hon var glad att jag sökte hjälp men att hon tyvärr inte kunde hjälpa mig eftersom man var tvungen att gå på scä i stockholm och att man då kunde lottas fram att få den som en behandlingsmetod. Det tycker jag är lite synd, då det är vi som INTE bor nära en stor stad som hade behövt den mest just på grund av att vi i vissa fall inte har någon möjlighet att ta oss till utbildad personal. (Som i mitt fall just nu, men jag ska kolla upp på vårdcentralen om de har några psykologer eller så, om jag vågar, men jo, det vågar jag visst!)
Bok?
Jag har länge funderat på att göra en bok och släppa när jag är frisk, vet inte om jag kommer vara anonym då eller inte, men här på bloggen kommer jag nog alltid vara anonym då jag kan vara mycket mer öppen och ärlig (prata om personen i mitt liv utan att de tar åt sig eller mår dåligt över det etc.). Men sen funderar jag över om vilken sida jag ska skriva om, om det är det hemska med sjukdomen, vägen till friskhet eller helt enkelt en guide med tips och trix som hjälper en på vägen. Vad hade ni helst velat läsa?
Jag vet hur triggande vissa böcker kan vara, att man läser om sjuka, och även läser om saker de gör, om hur de äter och så tar man efter, det vill jag absolut inte att någon ska göra, vare sig här eller i den framtida boken (om det blir någon, men det hade varit kul!). Vad tror ni?
Jag vet hur triggande vissa böcker kan vara, att man läser om sjuka, och även läser om saker de gör, om hur de äter och så tar man efter, det vill jag absolut inte att någon ska göra, vare sig här eller i den framtida boken (om det blir någon, men det hade varit kul!). Vad tror ni?
Mattilåtet del 2
Det första steget finns under kategorin "steg för steg", läs det först om du inte redan gjort det! De är hämtade ur Gisela van der sters bok mattilåtet, den verkar tyvärr vara slut överallt så jag lägger upp steg för steg här.
Steg 2 - salta
Efter två veckors idogt tuggande är det dags för nästa steg som tar ungefär en vecka att genomföra. Men jag måste påminna dig om att du aldrig någonsin ska sluta tugga ordentligt! Det ska du fortsätta med så länge du lever, eftersom det är din garanti för att inget oförutsett ska inträffa när du äter.
Alltså när du fortsätter att träna på att bli världsbäst på tuggning, är det lämpligt att börja salta med vanligt jodsalt, om du inte redan gör det. I kapitlet om salt, berättade jag att det är viktigt att börja salta gradvid. Därför ska du välja en av dagens måltider och under denna vecka salta på maten vid denna måltiden. Vilken måltid du väljer har ingen betydelse, huvudsaken är att du vänjer dig vid att salta på maten vid den måltiden varje dag. En lämplig mängd att börja med är ett kryddmått, alltså ett gram. Träna på att hälla upp ett kryddmått i handen, så att du ser hur mycket du faktiskt behöver.
Det är klokt att börja salta måltid för måltid, och till exempel börja med frukosten, förutsatt att du äter frukost. Du som inte äter frukost, och tycker det är överkurs att både börja salta och att äta något till frukost, kanske ändå äter en annan bestämt måltid varje dag. Salta då på maten vid den tidpunkten. Det viktiga är att du fortfarande saltar vid en måltid om dagen.
Du som funderar på att börja äta något litet till frukost kan dela en tomat i bitar och salta ett kryddmått på den. Som nästa försök kan du äta en hård smörgås eller en dubbelsmörgås av mjälloms järnrikebröd (två skivor med pålägg emellan) med någon grönsak och salt.
När du vågar äta lite mer kan en variant vara en smörgås med kaviar (där man inte ska kunna se brödet inunder om man brer ut kaviaren) eller ägg med salt. Föredrar du något annat pålägg kan du ta det, lägga på några tomat- eller gurkskivor och salta på dem. Äter du gröt och mjölk till frukost, får du inte glömma att salta gröten. I välling går det också utmärkt att salta. Det kan bli svårare att hitta något att salta på om man bara äter fil eller yoghurt och müsli, men många patienter har faktiskt prövat att salta i youghurt.
Med tanke på att du under det här steget mycket troligt äter lite mer salt än du brukar, är det viktigt att du också dricker lite mer. Jag föreslår att du under förmiddagen dricker ett halvt glas vatten i timmen, dels för att fylla på vätska i blodkärlen (för att undvika eller bli fri från huvudvärk), dels för att komma igång med en naturlig törst. Om du börjar salta vid lunchen, är det viktigt att du dricker på eftermiddagen i stället, samma mängd och under samma tidsintervall.
När den här veckan är till ända, har det nog inte blivit märkbara förändringar i kroppen, eftersom mängden salt vid frukosten inte är så stor eller för att den känns ovant i början och då kanske mängden inte heller blir så stor. Möjligen har du börjat känna dig mer otörstig efter att ha druckit, vilket är en logisk följd av att salta och dricka. Jag vill påminna om att du under den här veckan och de närmaste fem veckorna, absolut inte ska väga dig eftersom saltet och vätskan påverkar vikten både uppåt och nedåt flera gånger om dagen. Det kan kännas som om man går upp, eller man kan känna sig svullen, men kom ihåg att detta är övergående. Om du är van vid att vikten hoppar upp och ner sedan tidigare, kan jag garantera att du slipper det obehaget efter ungefär fem veckors saltande. Då stannar hoppandet nämligen av.
Alltså när du fortsätter att träna på att bli världsbäst på tuggning, är det lämpligt att börja salta med vanligt jodsalt, om du inte redan gör det. I kapitlet om salt, berättade jag att det är viktigt att börja salta gradvid. Därför ska du välja en av dagens måltider och under denna vecka salta på maten vid denna måltiden. Vilken måltid du väljer har ingen betydelse, huvudsaken är att du vänjer dig vid att salta på maten vid den måltiden varje dag. En lämplig mängd att börja med är ett kryddmått, alltså ett gram. Träna på att hälla upp ett kryddmått i handen, så att du ser hur mycket du faktiskt behöver.
Det är klokt att börja salta måltid för måltid, och till exempel börja med frukosten, förutsatt att du äter frukost. Du som inte äter frukost, och tycker det är överkurs att både börja salta och att äta något till frukost, kanske ändå äter en annan bestämt måltid varje dag. Salta då på maten vid den tidpunkten. Det viktiga är att du fortfarande saltar vid en måltid om dagen.
Du som funderar på att börja äta något litet till frukost kan dela en tomat i bitar och salta ett kryddmått på den. Som nästa försök kan du äta en hård smörgås eller en dubbelsmörgås av mjälloms järnrikebröd (två skivor med pålägg emellan) med någon grönsak och salt.
När du vågar äta lite mer kan en variant vara en smörgås med kaviar (där man inte ska kunna se brödet inunder om man brer ut kaviaren) eller ägg med salt. Föredrar du något annat pålägg kan du ta det, lägga på några tomat- eller gurkskivor och salta på dem. Äter du gröt och mjölk till frukost, får du inte glömma att salta gröten. I välling går det också utmärkt att salta. Det kan bli svårare att hitta något att salta på om man bara äter fil eller yoghurt och müsli, men många patienter har faktiskt prövat att salta i youghurt.
Med tanke på att du under det här steget mycket troligt äter lite mer salt än du brukar, är det viktigt att du också dricker lite mer. Jag föreslår att du under förmiddagen dricker ett halvt glas vatten i timmen, dels för att fylla på vätska i blodkärlen (för att undvika eller bli fri från huvudvärk), dels för att komma igång med en naturlig törst. Om du börjar salta vid lunchen, är det viktigt att du dricker på eftermiddagen i stället, samma mängd och under samma tidsintervall.
När den här veckan är till ända, har det nog inte blivit märkbara förändringar i kroppen, eftersom mängden salt vid frukosten inte är så stor eller för att den känns ovant i början och då kanske mängden inte heller blir så stor. Möjligen har du börjat känna dig mer otörstig efter att ha druckit, vilket är en logisk följd av att salta och dricka. Jag vill påminna om att du under den här veckan och de närmaste fem veckorna, absolut inte ska väga dig eftersom saltet och vätskan påverkar vikten både uppåt och nedåt flera gånger om dagen. Det kan kännas som om man går upp, eller man kan känna sig svullen, men kom ihåg att detta är övergående. Om du är van vid att vikten hoppar upp och ner sedan tidigare, kan jag garantera att du slipper det obehaget efter ungefär fem veckors saltande. Då stannar hoppandet nämligen av.
TÄNK PÅ ATT
Jag (pinkhelp) har tagit åt mig detta rådet från förra gången jag började följa dessa stegen, och det som hon skriver om i salt kapitlet (ett eget kapitel i boken) är framför allt att det gör dig mindre yr, och att de flesta med ätstörningar lider av saltbrist, så är du lite yr kan det vara värt att testa, annars med. Jag saltar mycket mer nu, saltade aldrig innan.
- Det är viktigt att börja salta gradvis, ett gram/dag under en vecka är bra
- Det är viktigt att dricka lite extra när du börjar salta
- Inte väga dig trots att du känner dig svullen, nu när vikten hoppar lite
Jag (pinkhelp) har tagit åt mig detta rådet från förra gången jag började följa dessa stegen, och det som hon skriver om i salt kapitlet (ett eget kapitel i boken) är framför allt att det gör dig mindre yr, och att de flesta med ätstörningar lider av saltbrist, så är du lite yr kan det vara värt att testa, annars med. Jag saltar mycket mer nu, saltade aldrig innan.
Underbara läsare!
Åh vad härligt att läsa igenom lite om er för en gångs skull, många som är anonyma (liksom jag!). Kan verkligen hålla med om att det känns som att man känner de bloggar man följer, frågan är bara om man skulle känna så om man träffades eller om det bara skulle bli knepigt.
Även kul att se att det finns folk som blivit friska, sådant ger i alla fall mig väldigt mycket hopp! :D Och ni som inte är friska men som kämpar, vill jag bara ge stora kämparkramar, för vi kommer att klara det, vi måste bara vilja, kämpa och stå ut!
Även kul att se att det finns folk som blivit friska, sådant ger i alla fall mig väldigt mycket hopp! :D Och ni som inte är friska men som kämpar, vill jag bara ge stora kämparkramar, för vi kommer att klara det, vi måste bara vilja, kämpa och stå ut!
Hets FÖRSVINN!
Jag har redan börjat känna av hetskänslorna, men jag ska inte ge efter, för jag vet att ju mer jag hetsar desto mer hetskänslor kommer jag att få, så om jag står ut idag så kommer det bli lite lättare imorgon! Jag ska klara mig!
Förresten, vilka är ni som läser min blogg? Har ni ätstörningar/känner någon som har det/är intresserade av det ändå? Skriv gärna, det hade varit jättekul, och hur gamla är ni?
Förresten, vilka är ni som läser min blogg? Har ni ätstörningar/känner någon som har det/är intresserade av det ändå? Skriv gärna, det hade varit jättekul, och hur gamla är ni?
Virrigt
Jag håller med er som har kommenterat att det är viktigare att bli frisk än att plugga, och även att man inte kan göra sitt bästa då ändå. Samtidigt så har vi ganska korta dagar, och jag fokuserar på att bli frisk så jag pluggar inte "över" så att säga. Jag försöker ta det lugnt, men samtidigt så är det en väldigt tuff utbildning som jag aldrig tidigare gjort något liknande innan, så jag måste lära mig så mycket nytt att jag tror mitt huvud sprängs. Nej, men jag vet inte hur jag ska göra bara. Jag har ändå kommit till en punkt där jag skulle kunna tänka mig att berätta för mina föräldrar, men bara kanske. Eller isåfall skriva, inte säga. Allt blir så mycket enklare när man skriver istället för att prata enligt mig.
Internetbaserad KBT
Har just slängt iväg ett mail angående internetbaserad KBT, jag hoppas att hon svarar och att jag får ett ja till behandlingen, jag är så desperat på hjälp nu, jag pallar inte detta helvetet längre, jag har fått nog.
Och ni hittar informationen och internetbaserad KBT på www.atstorning.se
Och ni hittar informationen och internetbaserad KBT på www.atstorning.se
Förvirrad
Jag har alltid varit väldigt emot alla slags piller (okej, det där var väll väldigt dubbelmoraliskt med tanke på att jag tagit efederin, och ganska mycket koffeintabletter, men det har inte varit något bra alls) så därför blir jag inte helt övertygad när ni skriver att jag kanske borde prova diverse olika anti depressiva, men en sak som får mig att bli lite sugen på att prova är just det faktumet att visa antidepp kan göra att man hetsäter mindre, och det hade jag inte tackat nej till.
Men jag ska testa att äta fisk VARJE dag (i någon måltid, antingen lunch eller middag) ett tag nu, även frukt, valnötter, fullkornsprodukter och havre innehåller ämnen som höjjer serotinnivån i kroppen som gör att man blir gladare. Kan vara bra att tänka på!
Just nu har jag dock världens största ångest, dessutom börjar jag fundera om jag ska söka hjälp, men isåfall måste jag sluta min utbildning som jag just börjat. Och då kommer jag ha skulder men ingen utbildning? Åh vad jobbigt allt blev.
Men jag ska testa att äta fisk VARJE dag (i någon måltid, antingen lunch eller middag) ett tag nu, även frukt, valnötter, fullkornsprodukter och havre innehåller ämnen som höjjer serotinnivån i kroppen som gör att man blir gladare. Kan vara bra att tänka på!
Just nu har jag dock världens största ångest, dessutom börjar jag fundera om jag ska söka hjälp, men isåfall måste jag sluta min utbildning som jag just börjat. Och då kommer jag ha skulder men ingen utbildning? Åh vad jobbigt allt blev.
Sjukskrivning
Jag har varit sjukskriven, en månad förra sommaren, då blev jag sjukskriven med anledningen "stess, depression och lågt blodtryck" egentligen var det ätstörningar men eftersom min chef var en familjemedlem så ville jag inte säga något rakt ut, alla trodde helt enkelt att jag hade gått in i väggen bara.
Men jag börjar fundera över om jag borde skaffa riktig hjälp, och hur det skulle bli med skolan då, det är ju lite skillnad på att sjukskriva sig från jobb och från skola. Jag går en KY utbildning just nu, så jag vet inte vilka rättigheter jag har, om jag sjukskriver mig, kan jag komma tillbaka och plugga nästa år då eller måste jag söka in och gå om de kurserna som jag redan läst då? Och får man någon sjukpenning om man inte jobbat innan? Någon som vet, eller som i alla fall vet vart man kan hitta information?
Men jag börjar fundera över om jag borde skaffa riktig hjälp, och hur det skulle bli med skolan då, det är ju lite skillnad på att sjukskriva sig från jobb och från skola. Jag går en KY utbildning just nu, så jag vet inte vilka rättigheter jag har, om jag sjukskriver mig, kan jag komma tillbaka och plugga nästa år då eller måste jag söka in och gå om de kurserna som jag redan läst då? Och får man någon sjukpenning om man inte jobbat innan? Någon som vet, eller som i alla fall vet vart man kan hitta information?
Varför?
Jag hetsade just, och spydde. varför varför varför? Åh vad jobbigt. Jag skulle ju sluta, jag vet inte varför jag gör det ens. Jag hetsade bröd med smör. Det är inte ens något som är "förbjudet", fullkornsbröd dessutom.
Läste förresten att fisk (eller rättare sagt omega 3 och något annat ämne i det) fungerar lika bra som antidepresiva i många tester, och att länder där man ofta äter fisk har mycket lägra procent deprimerade i landet. Och så stod det att om man ville testa att använda det för att bli lite gladare så skulle man äta fisk varranan dag minst. Så nu blir det massor av fisk för min del, jag älskar fisk, så varför inte. Jag är desperat på lycka nu, haha, låter skumt, men jag vill inte må så här, jag orkar bara inte.
Läste förresten att fisk (eller rättare sagt omega 3 och något annat ämne i det) fungerar lika bra som antidepresiva i många tester, och att länder där man ofta äter fisk har mycket lägra procent deprimerade i landet. Och så stod det att om man ville testa att använda det för att bli lite gladare så skulle man äta fisk varranan dag minst. Så nu blir det massor av fisk för min del, jag älskar fisk, så varför inte. Jag är desperat på lycka nu, haha, låter skumt, men jag vill inte må så här, jag orkar bara inte.
Mål
Har satt upp lite mål för min tillfrisknad, hade mål innan men bröt dom, så nu har jag satt upp mål på ett lite annorlunda sätt, jag hoppas att jag klarar det, detta kommer bli en riktigt bra morot för att bli frisk hoppas jag.
- Klara minst 5 dagar utan att kräkas varje vecka fram tills nyår.
Klarar jag det så får jag gå på ansiktsbehandling, klarar jag det inte så bokar jag in tid för hypnos (vilket är väldigt dyrt, men men.) - Klara minst 6 dagar utan att kräkas varje vecka fram tills sommarlovet.
Klarar jag det så får jag gå på liseberg och fira, annars så ska jag boka till för inläggning minst 1 månad. - Klara minst 7 dagar utan att kräkas varje vecka (helt frisk med andra ord) fram tills skolan börjar nästa höst (augusti).
Klarar jag det så får jag åka på en mysig helgweekend någonstans, annars får jag söka hjälp igen.
Gräl
Jag och min kille hade ett megastort bråk i helgen, det började med andra saker men slutade med att vi pratade/bråkade om mina ätstörningar. Jag är ändå glad att jag fick ut en massa, och även han. Jag sa att jag inte direkt mår så bra och att jag känner mig väldigt tjock sedan jag gått upp lite i vikt, men han sa att han tycker att jag är mycket snyggare nu, han berättade även att många av hans kompisar frågat hur jag mår och om jag verkligen äter. Han berättade även att många säger till han att jag är snygg (det behövde jag verkligen höra, då jag inte är van att folk säger det). Han fick mig även att lova att läggas in till sommaren om jag inte blivit bättre tills dess, och läggas in på riktigt då, inte öppenvård. Jag sa att han inte förstår hur jobbigt det är att bli frisk och då sa han det jag egentligen redan visste; att han också har ätstörningar. Och ja, det har han, fast vi har olika slags ätstörningar. Jag äter väldigt lite/kalorisnålt eller så hetsar jag och spyr. Medan han äter typ varranan dag fast då äter han onyttigt. Det är något jag haft ångest för en hel del, eftersom vi är lika smala, jag vill ju inte se tjock ut bredvid honom.
Jag berättade även att jag funderat mycket på självmord. Även fast jag anser att det är hur fegt som helst. Han sa att jag skulle ringa så fort jag fick ångest. Vet inte om jag kommer göra det, jag avskyr att prata om jag har ångest...
Jag har inte gråtit så mycket som jag gjorde denna kvällen på flera månader. Men det är skönt att fått det ut.
Jag berättade även att jag funderat mycket på självmord. Även fast jag anser att det är hur fegt som helst. Han sa att jag skulle ringa så fort jag fick ångest. Vet inte om jag kommer göra det, jag avskyr att prata om jag har ångest...
Jag har inte gråtit så mycket som jag gjorde denna kvällen på flera månader. Men det är skönt att fått det ut.
Yeees
Jag har klarat dagen hittils! Stolt tjej, javisst! Ikväll ska jag ut med lite kompisar och fira, även om de inte vet vad jag firar. Men ni får en mat dag, fast ni kan ju plussa på 2 drinkar eller nått sånt.
Frukost
2 mackor med räkost
1 ägg
blåbär + 1dl lätt yougurt
Mellanmål
1 knäckebröd med 1 ägg (bara äggvita), lätta och gurka
Lunch
Keso, morot, pizzasallad, stekt potatis
2 halvgrova mackor med keso
Mellanmål
1 liten bit mörk choklad
1 päron + 1dl lättyougurt + ½dl müsli
2 mackor med räkost
Middag
Lins/grönsaksgryta
Kvällsmål
Mini-mer
Gurkstavar
Och nu blir det som sagt 2 drinkar ikväll!
2 mackor med räkost
1 ägg
blåbär + 1dl lätt yougurt
Mellanmål
1 knäckebröd med 1 ägg (bara äggvita), lätta och gurka
Lunch
Keso, morot, pizzasallad, stekt potatis
2 halvgrova mackor med keso
Mellanmål
1 liten bit mörk choklad
1 päron + 1dl lättyougurt + ½dl müsli
2 mackor med räkost
Middag
Lins/grönsaksgryta
Kvällsmål
Mini-mer
Gurkstavar
Och nu blir det som sagt 2 drinkar ikväll!
Frukost
2 mackor med räkost
1 kokt ägg
blåbär + 1dl lätt yougurt
1 kokt ägg
blåbär + 1dl lätt yougurt
Vad ska jag göra?
Jag vill skrika rakt ut, jag vill ha ett nytt liv, ett annat liv, ett mer meningsfullt liv, ett liv utan ångest, ett liv utan elände, ett liv där jag inte ens funderar över hur min kropp är, ett liv där jag är hälsosam på RÄTT sätt!
fuck
Nej tyvärr har jag inga bra besked idag heller, jag har misslyckats (som vanligt!), jag har ingen aning om vad jag väger nu, om jag gått upp eller ner pga av detta, men en sak vet jag och det är att jag fan inte mår bra av att hålla på så här. Jag måste måste måste ändra mig! Varför hetsar jag efter en nyttig, bra lunch? Det kan jag inte fatta.
Läsarkommentar
Ett bra tips från mig som har lidit av ENORM ångest, gå till en läkare på vårdcentralen och få antidepp/ångestdämpande utskrivet, det e varken farligt eller beroendeframkallande, läs blondinbellas blogg hon skriver mycket om unga tjejers självkänsla och gå till en psykolog,byt om du inte gillsr den psykologen tills du hittar en som passar dig det hälper enormt mer än vad man tror. Det blir jättesvårt att klara av den här sjukdomen själv.
Jag är inte hundra till antidepp, har aldrig varit och kommer nog aldrig heller bli, min syster tar det sedan några år tillbaka och när hon började ta dem så blev hon helt känslokall, varken ledsen eller glad. Jag är ändå glad stundvis och det är få tillfällen då jag känner att livet borde försvinna, oftast någon kväll i veckan ungefär. Så piller vill jag inte ta, dessutom är det så mycket biverkningar etc.
Ja blondinbellas blogg läser jag faktiskt, just för att hon skriver såpass mycket om självkänsla etc. Det ska bli kul att läsa hennes bok när den kommer ut sen!
Jag gick till en psykolog förut, fast ska jag vara ärlig så var jag hos psykologen 2 eller 3 gånger, ingen av oss klickade, hon hjälpte mig inte alls och var inte ett dugg intreserad. Däremot använde jag min sjukgymnast som en psykolog, henne var jag hos 1 gång i veckan i flera månader, och tog vikt/blodtryck, gjorde kroppsövningar och bara pratade, det var riktigt skönt!
Jag har som sagt flyttat så det finns inte endaste möjlighet att jag skulle kunna träffa henne igen, men jag ska kanske börja kolla upp om det finns något här i närheten.
Tack för att du bryr dig! :)
Jag är inte hundra till antidepp, har aldrig varit och kommer nog aldrig heller bli, min syster tar det sedan några år tillbaka och när hon började ta dem så blev hon helt känslokall, varken ledsen eller glad. Jag är ändå glad stundvis och det är få tillfällen då jag känner att livet borde försvinna, oftast någon kväll i veckan ungefär. Så piller vill jag inte ta, dessutom är det så mycket biverkningar etc.
Ja blondinbellas blogg läser jag faktiskt, just för att hon skriver såpass mycket om självkänsla etc. Det ska bli kul att läsa hennes bok när den kommer ut sen!
Jag gick till en psykolog förut, fast ska jag vara ärlig så var jag hos psykologen 2 eller 3 gånger, ingen av oss klickade, hon hjälpte mig inte alls och var inte ett dugg intreserad. Däremot använde jag min sjukgymnast som en psykolog, henne var jag hos 1 gång i veckan i flera månader, och tog vikt/blodtryck, gjorde kroppsövningar och bara pratade, det var riktigt skönt!
Jag har som sagt flyttat så det finns inte endaste möjlighet att jag skulle kunna träffa henne igen, men jag ska kanske börja kolla upp om det finns något här i närheten.
Tack för att du bryr dig! :)
Nejnejnej
Jag ska lägga band på mig själv nu. Jag är så hetssugen att det inte är klokt, men ska jag hetsa? Nej det ska jag inte. Jag har ätit bra hittils, men efter lunchen börjar alla tankar snurra (åt jag för mycket?):
Frukost
1 kokt ägg
2.5dl fet yougurt + bär + melon + 1dl musli
Mellanmål
2dl yougurt
½dl musli
Lunch
2 tortillias med röra (makrill i tomatsås/bönor/paprika/kryddor)
Stekt pumpa ca 2.5dl
2 bitar melon
1 kokt ägg
2.5dl fet yougurt + bär + melon + 1dl musli
Mellanmål
2dl yougurt
½dl musli
Lunch
2 tortillias med röra (makrill i tomatsås/bönor/paprika/kryddor)
Stekt pumpa ca 2.5dl
2 bitar melon
Få tillbaka hoppet?
Jag går sönder mer och mer, mina ångestattacker kommer oftare, och jag misslyckas nästan varje dag, gjorde det idag med. Fan fan fan! Hur länge ska jag stå ut? Jag är rädd för mig själv, jag är rädd att jag ska skada mig själv. Jag har börjat tänka tankar som jag bara vill sopa under mattan, gömma och dra på mig ett leende. Varför är det inte så enkelt som det låter? Varför är livet inte så enkelt som det ska vara? Varför vill jag helt plötsligt dö?
Klara det!
Jag har klarat mig hittils idag, jag är stolt och känner att jag nog kommer ta mig upp ur detta eländet trots allt. Ni ska även få se min matdag senare ikväll, har inte lagt upp det på några dagar nu just eftersom jag har hetsat och så, då är det inte lika säkert vad jag verkligen fått i mig, och jag vill inte att någon ska bli triggad att hetsa. Så jag undviker det. Men idag har jag ätit bra, vettig mat, inget onyttigt. Jag blir för triggad av godis, men även av nötter, jag tror att jag klarar att äta nötter i vanlig mängd, men det slutar i 99% av fallen att jag hetsar. Så jag ska hålla mig borta från hets mat ett tag så att jag kommer in i ett bra mönster igen och börjar äta riktig mat!
Helgen
Ush, jag har inte klarat en enda dag i helgen, och igår fick jag panik över att jag tyckte att jag blivit så stor, tjock och tung. Vad jag väger? Samma som förra veckan, 52.2kg med andra ord BMI 17, det är undervikt, varför kan jag inte inse det? Låg i sängen med min kille och försökte somna men det enda jag kunde tänka på var hur hemskt allt var och även vad som kommer hända när jag väger 54kg och då har gått upp 10kg sen förra sommaren, jag känner mig inte redo för det än. Min kille trodde först jag skämtade med att se ledsen ut, men sedan snackade vi lite och han sa att han tidigare under dagen hade tänkt på att jag var vackrare än någonsin. Men jag kunde inte ta åt mig alls, speciellt inte efter att han sa att jag såg friskare ut nu, friskare i min värld är inte alltid så positivt, vilket jag sa, eller jag sa "men jag vill ju vara smalast" vilket han svarade att det inte är någon tävling. Vilket han har helt rätt i.
Veckan som kommer nu ska ha ledordet RUTINER! Jag ska äta rätt, träna lagom och ge mig själv komplimanger varje dag!
(förlåt att jag uppdaterat så lite i helgen, haft mycket för mig, denna helgen var tyvärr ingen höjdare med tanke på att jag misslyckades varje dag och hade rätt mycket ångest. Jag hoppas det gick bättre för er!)
Veckan som kommer nu ska ha ledordet RUTINER! Jag ska äta rätt, träna lagom och ge mig själv komplimanger varje dag!
(förlåt att jag uppdaterat så lite i helgen, haft mycket för mig, denna helgen var tyvärr ingen höjdare med tanke på att jag misslyckades varje dag och hade rätt mycket ångest. Jag hoppas det gick bättre för er!)
Stå emot
Jag lyckades stå emot suget idag, jag tog en knäckemacka med lätta och en klementin istället. Nu ska jag strax äta lunch, vet inte riktigt vad jag ska ha, riktig mat hur som helst!
Varför?
Jag misslyckades totalt igår, jag hetsade och spydde 4 gånger (!) och dessutom var min ångest såpass stark att jag föll för de jävla efederin tabletterna igen, FAN! Jag hatar att ångesten blir så stark, samtidigt vet jag varför, för när jag börjar hetsa och sedan spy upp det så har min lilla kontrol jag haft försvunnit och jag vet inte hur mycket jag fått i mig vilket gör att jag blir paranoid. Inte bra, inte bra alls!
Idag ska bli en bättre dag, ändå sitter jag här och funderar på hets, men NEJ jag ska inte, jag ska stålsätta mig, jag måste för mitt eget bästa!
Har just ätit en frukost bestående av 2 stora bitar knäckebröd (sånt man bryter av själv), mycket jordnötssmör och gurka + 1 klementin och ett päron. Mums! Fast är fortfarande små sugen på att äta!
Idag ska bli en bättre dag, ändå sitter jag här och funderar på hets, men NEJ jag ska inte, jag ska stålsätta mig, jag måste för mitt eget bästa!
Har just ätit en frukost bestående av 2 stora bitar knäckebröd (sånt man bryter av själv), mycket jordnötssmör och gurka + 1 klementin och ett päron. Mums! Fast är fortfarande små sugen på att äta!
läskigt
Jag har just sagt att jag kanske ska träffa två personer för att bli intervjuad till deras projektarbete, det är läskigt, mycket läskigt. Det är bara två personer (förutom ni och de läkarna jag hade) som vet om att jag har är sjuk över huvud taget, och det är de två personerna som står mig absolut närmast. Men jag ska våga detta, för det hjälper andra, dessutom är jag anonym i deras bok, så det är bara dom två som vet. Men det känns läskigt helt klart!
Skulle ni våga?
Fan fan fan
Åh jag klarade det inte idag! :(
Frukost
2 kokta ägg
2 knäckebröd med kräftost
1 banan
Mellanmål
1 söt yougurt
1 banan
1 äpple
Lunch
Grönsaksgryta med bönor och fiskbullar
1 knäcke med smör
Mellanmål
1 liten bulle
Hets
1 stor godispåse
nästan 1l glass
Spya
Middag
grönsaksgryta med fiskbullar (2st) + lite nudlar
1 knäckebröd smulat över
Ska ta en macka senare eller så tror jag. Jag vet att det är för lite mat, jag avskyr att alla tankar har kommit tillbaka men jag ska äta bättre i veckan helt enkelt!
2 kokta ägg
2 knäckebröd med kräftost
1 banan
Mellanmål
1 söt yougurt
1 banan
1 äpple
Lunch
Grönsaksgryta med bönor och fiskbullar
1 knäcke med smör
Mellanmål
1 liten bulle
Hets
1 stor godispåse
nästan 1l glass
Spya
Middag
grönsaksgryta med fiskbullar (2st) + lite nudlar
1 knäckebröd smulat över
Ska ta en macka senare eller så tror jag. Jag vet att det är för lite mat, jag avskyr att alla tankar har kommit tillbaka men jag ska äta bättre i veckan helt enkelt!
Mat
Frukost
2 kokta ägg
2 knäckebröd med kräftost
Mellanmål
1 knäcke med ½äggvita och grönsaker
Lunch
Köttfärssoppa
1 knäcke med en tjock skiva skinka
2 päron
Mellanmål
1 clementin
Tränade
(sprang ca 25min och gick ca 20min i snabbt tempo + 0.5mil cyckling)
Efter träning
1 banan
Middag
Grönsaksgryta med 3 bitar fiskbullar och ost
Kvällsmål
1 banan
1 kokt ägg
2 kokta ägg
2 knäckebröd med kräftost
Mellanmål
1 knäcke med ½äggvita och grönsaker
Lunch
Köttfärssoppa
1 knäcke med en tjock skiva skinka
2 päron
Mellanmål
1 clementin
Tränade
(sprang ca 25min och gick ca 20min i snabbt tempo + 0.5mil cyckling)
Efter träning
1 banan
Middag
Grönsaksgryta med 3 bitar fiskbullar och ost
Kvällsmål
1 banan
1 kokt ägg
Uppdatering
Förlåt för den hemska uppdatering den senaste tiden, jag har umgåts med mina älskade under helgen och helt enkelt inte prioriterat datorn, jag hoppas ni har klarat er ändå? ;P
Jag har klarat 1 av 4 av de senaste dagarna, det känns väll sådär, MEN imorgon tar jag (och ni?) nya tag, vi ska klara detta en gång för alla.
Jag har klarat 1 av 4 av de senaste dagarna, det känns väll sådär, MEN imorgon tar jag (och ni?) nya tag, vi ska klara detta en gång för alla.
"Man får inte en chans, man tar en chans"
Frukostdag?
Jag klarade gårdagen, men så väldans br kan jag väll inte påstå att jag åt, det blev mest frukost mat, hela dagen...
Frukost
1 kokt ägg
2 lingongrova med bregott, ost och skinka
Mellanmål
1 glas juice
1 lingongrova med becel och skinka
Lunch
2 kokta ägg
1 lingongrova med makrill i tomatsås på tub
½ paprika
1 magnum mandel glass
Mellanmål
1 äpple
1 stor grov fralla
Middag
2 grova mackor med färskost
1 glas juice
tomater
Övrigt:
en liten bit av en småkaka
3 drinkar
1 shot
1 cider
1 energidricka (light)
Som ni ser så blev det en rätt konstig dag, mycket alkohol och som sagt mycket frukostmat. Men jag klarade det i alla fall, efter glassen var jag jätte nära att hetsa, men jag hejdade mig! :D
1 kokt ägg
2 lingongrova med bregott, ost och skinka
Mellanmål
1 glas juice
1 lingongrova med becel och skinka
Lunch
2 kokta ägg
1 lingongrova med makrill i tomatsås på tub
½ paprika
1 magnum mandel glass
Mellanmål
1 äpple
1 stor grov fralla
Middag
2 grova mackor med färskost
1 glas juice
tomater
Övrigt:
en liten bit av en småkaka
3 drinkar
1 shot
1 cider
1 energidricka (light)
Som ni ser så blev det en rätt konstig dag, mycket alkohol och som sagt mycket frukostmat. Men jag klarade det i alla fall, efter glassen var jag jätte nära att hetsa, men jag hejdade mig! :D
Todays a good day
En bra dag ska det bli idag, tro mina ord. Dagen började med ett ägg, 2 grova mackor med pålägg och 2 plommon. Mums! Hoppas ni har en bra onsdag med. :)
Acceptera sin kropp?
Hur ska jag kunna börja gilla min "nya" kropp? Jag ligger fortfarande på undervikt trots det så har min mage blivit väldigt stor, varför bara min mage? Jag vill gilla min kropp och min kropp verkar bara ha gått upp på ett enda ställe, mycket störande. Hur gör ni?
Mina tankar svävar än en gång in på hur jag ska göra för att gå ner i vikt, planera för hur jag ska gå till väga etc. men jag SKA INTE svälta mig, oh nej, det ska jag inte!
Jag klarade denna dagen och lyckades ändå unna mig både ett digestivekex och ca 100g godis
Mina tankar svävar än en gång in på hur jag ska göra för att gå ner i vikt, planera för hur jag ska gå till väga etc. men jag SKA INTE svälta mig, oh nej, det ska jag inte!
Jag klarade denna dagen och lyckades ändå unna mig både ett digestivekex och ca 100g godis
Mat tisdag
Frukost
1 kokt ägg
2 grova mackor med kräftost
½dl yougurt + ½dl blåbär
Mellanmål
1 apelsin
2 grova mackor med bregott och ost
Lunch
Grönsakssoppa
1 kokt ägg
2 knäckemackor med bregott och ost
Mellanmål
2 små plommon
2 grova mackor med bregott och ost
Mellanmål (istället för hets)
1 digestivekex med bregott och ost
Middag
Grönsaksgryta med kikärtor
Kvällsmål
11 bitar smågodis
Ingen hets idag, ångesten har kommit och jag stannade till och med hemma från skolan för att ångesten slog på så hårt, men jag lyckades att inte hetsa och det gör mig väldigt glad! :)
1 kokt ägg
2 grova mackor med kräftost
½dl yougurt + ½dl blåbär
Mellanmål
1 apelsin
2 grova mackor med bregott och ost
Lunch
Grönsakssoppa
1 kokt ägg
2 knäckemackor med bregott och ost
Mellanmål
2 små plommon
2 grova mackor med bregott och ost
Mellanmål (istället för hets)
1 digestivekex med bregott och ost
Middag
Grönsaksgryta med kikärtor
Kvällsmål
11 bitar smågodis
Ingen hets idag, ångesten har kommit och jag stannade till och med hemma från skolan för att ångesten slog på så hårt, men jag lyckades att inte hetsa och det gör mig väldigt glad! :)
Mano?
Ena stunden gråter jag ena stunden skrattar jag för mig själv. Vad händer? Jag hatar den här ångesten som ofta infaller innan jag ska iväg, jag ska till skolan men ångesten bubblar upp i mig, vill inte vill inte vill inte. Men jag har ju valt att gå i skola, jag har ju flyttat för att gå i skola, klart fan att jag ska gå till skolan. Vad tänker jag med?
Varför blir det alltid så här, hela förmiddagen har jag tänkt att det ska bli skönt att bara ha 2 korta lektioner på eftermiddagen men nu när det börjar närma sig så slår ångesten till igen, jag hatar den. Men jag ska följa mattilåtet boken och föreställa mig klumpen. Jag har även tänkt på att tugga noga även om jag fuskade med mellanmålet och åt det framför ett avsnitt av hollywood fruarna. Men både frukosten och lunchen intogs utan tidning eller tv (fast med radio, men den lyssnar man ju bara på).
Varför blir det alltid så här, hela förmiddagen har jag tänkt att det ska bli skönt att bara ha 2 korta lektioner på eftermiddagen men nu när det börjar närma sig så slår ångesten till igen, jag hatar den. Men jag ska följa mattilåtet boken och föreställa mig klumpen. Jag har även tänkt på att tugga noga även om jag fuskade med mellanmålet och åt det framför ett avsnitt av hollywood fruarna. Men både frukosten och lunchen intogs utan tidning eller tv (fast med radio, men den lyssnar man ju bara på).
Mattilåtet
Kollade just upp boken mattilåtet och inser att den nu bara finns som hörbok pga att den är slutsåld överallt, men leta i något bibliotek de brukar faktiskt ha den. Men jag ska också skriva om de 20 stegen för att bli fri från sin ätstörning som finns i boken. Så att vi alla kan bli friska, glada och starka. Jag tar ett steg i veckan så att det inte går för snabbt fram.
Steg 1 - tugga!
Vare sig du är underviktig, normalviktig eller överviktig, ska du nu börja med att tugga all mat, oavsett vad, hur mycket eller när du äter. Jag vet att det är svårt att komma ihåg att tugga ordentligt, i synnerhet när man tidigare varit van att måltiden snabbt ska vara överstökad. Men trots den jämförelsevis lilla ansträngningen blir vinsten stor.
Tänk på vilka stora förändringar eller uppoffringar du redan har gjort beträffande maten - allt du skurit ner på eller tagit bort av rädsla för det farliga och onyttiga. Att tugga maten är ett mycket effektivt steg för att avdramatisera mat och ätande. Och - som du kommer att märka - ju oftare du gör det, desto lättare kommer det att bli.
En av anledningarna till att steg 1 innebär att du ska börja tugga ordentligt, är att du ska få tillfälle att känna något annat än en obehaglig ångestklump i magen när du har ätit. För som jag har sagt tidigare, när du börjar tugga maten får du så småningom en möjlighet att känna en riktig mättnad, istället för den fyllnad och därmed ångest som med stor säkerhet oftast blir resultatet av ditt nuvarande ätande. I och med att du börjar tugga ordentligt vid fler och fler tillfällen, kommer magen heller inte att komma med obehagliga överaskningar efter att du har ätit. Att slippa överraskningar är ju en viktig förutsättning för att du överhuvudtaget ska våga lita på kroppen.
Att börja tugga maten är absolut ingen självklarhet för alla. Det betyder att man måste göra mat och ätande till en medveten handling och inte bara något som inträffar. Det innebär att man inte bör äta samtidigt som man ser på tv eller läser - åminstone inte till en början, när man tränar sig. Jag vet att många anser att det är bra att göra något samtidigt som man äter, eftersom ätandet då inte blir så ångestladdat. Jag är inte emot att man gör så när man kommit lite längre, men jag tycker inte att man ska göra det i början när man tränar på att göra tuggandet till en naturlig del av sin vardag.
Om du under en 2 veckors tid enbart tränar på att göra matenoch ätandet till en medveten handling genom att tugga har du redan kommit en bra bit på väg. Därefter kommer tuggandet oftare och oftare att bli en naturlig del av ätandet, samtidigt som dina "för mycket" -tankar kommer att bli mer och mer sällsynta.
Om ångestklumpen trots allt skulle kännas efter en måltid kan man sätta sig ner, blunda och försöka koncentrera sig på att se klumpen framför sig, betrakta dess form, färg och konsistens. När ångestklumpen konkretiseras på detta sätt, kommer den snart att försvinna. Man kan även bemöta ångesten genom att "klocka ut" den. Då tar man tid för att se hur länge det dröjer innan ångesten efter måltiden försvinner. Första dagen man tar tid kanske det dröjer 45 minuter, andra dagen kanske bara 35 minuter, och så kan man faktiskt göra några dagar för att gradvis få ångesten att försvinna. Ångesten är ett ljuskyggt väsen - så fort den dras ut i dagsljuset minskar den. Men den kommer och går, så bli inte rädd om den dyker upp ingen även om det har gått flera måltider sedan du kände den sist. När man vet hur man ska hantera ångesten, lär man sig också av erfarenhet att den försvinner efter en stund.
Tänk på vilka stora förändringar eller uppoffringar du redan har gjort beträffande maten - allt du skurit ner på eller tagit bort av rädsla för det farliga och onyttiga. Att tugga maten är ett mycket effektivt steg för att avdramatisera mat och ätande. Och - som du kommer att märka - ju oftare du gör det, desto lättare kommer det att bli.
En av anledningarna till att steg 1 innebär att du ska börja tugga ordentligt, är att du ska få tillfälle att känna något annat än en obehaglig ångestklump i magen när du har ätit. För som jag har sagt tidigare, när du börjar tugga maten får du så småningom en möjlighet att känna en riktig mättnad, istället för den fyllnad och därmed ångest som med stor säkerhet oftast blir resultatet av ditt nuvarande ätande. I och med att du börjar tugga ordentligt vid fler och fler tillfällen, kommer magen heller inte att komma med obehagliga överaskningar efter att du har ätit. Att slippa överraskningar är ju en viktig förutsättning för att du överhuvudtaget ska våga lita på kroppen.
Att börja tugga maten är absolut ingen självklarhet för alla. Det betyder att man måste göra mat och ätande till en medveten handling och inte bara något som inträffar. Det innebär att man inte bör äta samtidigt som man ser på tv eller läser - åminstone inte till en början, när man tränar sig. Jag vet att många anser att det är bra att göra något samtidigt som man äter, eftersom ätandet då inte blir så ångestladdat. Jag är inte emot att man gör så när man kommit lite längre, men jag tycker inte att man ska göra det i början när man tränar på att göra tuggandet till en naturlig del av sin vardag.
Om du under en 2 veckors tid enbart tränar på att göra matenoch ätandet till en medveten handling genom att tugga har du redan kommit en bra bit på väg. Därefter kommer tuggandet oftare och oftare att bli en naturlig del av ätandet, samtidigt som dina "för mycket" -tankar kommer att bli mer och mer sällsynta.
Om ångestklumpen trots allt skulle kännas efter en måltid kan man sätta sig ner, blunda och försöka koncentrera sig på att se klumpen framför sig, betrakta dess form, färg och konsistens. När ångestklumpen konkretiseras på detta sätt, kommer den snart att försvinna. Man kan även bemöta ångesten genom att "klocka ut" den. Då tar man tid för att se hur länge det dröjer innan ångesten efter måltiden försvinner. Första dagen man tar tid kanske det dröjer 45 minuter, andra dagen kanske bara 35 minuter, och så kan man faktiskt göra några dagar för att gradvis få ångesten att försvinna. Ångesten är ett ljuskyggt väsen - så fort den dras ut i dagsljuset minskar den. Men den kommer och går, så bli inte rädd om den dyker upp ingen även om det har gått flera måltider sedan du kände den sist. När man vet hur man ska hantera ångesten, lär man sig också av erfarenhet att den försvinner efter en stund.
TÄNK PÅ ATT
- Ju oftare du tuggar, desto lättare kommer det att bli att få in tuggandet i ryggmärgen.
- Du måste göra mat och ätande till en medveten handling.
- Om du tuggar ordentligt, får du snart en riktig mättnad och det är inte det samma som viktuppgång.
Nya tag
Imorgon ska det banne mig bli nya tag tro mig, jag ska äta mat och unna mig normala portioner och blir jag hetssugen eller sötsugen så ska jag koka mig ett ägg, låter det som en bra idé? Jag vet i och för sig att en av anledningarna till att man hetsar är att man äter för lite kolhydrater, så drar ni ner på kolhydrater och helt plötsligt börjar hetsa så har ni en av de stora anledningarna. Kroppen behöver lite av allt helt enkelt!
Ska börja läsa i mattilåtet boken igen tror jag, den var väldigt bra och lärorik, och jag behöver få lite läslig skäll och pepp tror jag. Jag började äta bättre efter att jag hade läst den, man får lära sig så mycket. Ett stort tips till er alla!
Ska börja läsa i mattilåtet boken igen tror jag, den var väldigt bra och lärorik, och jag behöver få lite läslig skäll och pepp tror jag. Jag började äta bättre efter att jag hade läst den, man får lära sig så mycket. Ett stort tips till er alla!
Vänta med dig
Jag kämpar väldigt själv nu och känner igen känslan av att mat känns on¨digt just nu. Värför äter jag? Just nu vet jag inte, men en del av mig kan liksom aldrg ge upp. Så jag äter ändå och väntar på den dagen där allt blir bra. Vänta med mig snälla, du är värd att få känna lycka! - Vilde
Underbar kommentar, du skriver alltid så underbara kommentarer. Jag ska vänta med dig, jag hoppas också att en dag bli fri från allt vad hets, ångest och svält heter. Och jag vet att det går, jag klarade så länge (enligt min mening) och visst fanns ångesten där men inte alltid och ju mer man kämpar desto enklare blir det. Man får bara akta sig för att inte ramla ner i det dumma igen. Äs monstrerna sitter alltid och väntar på att dra ner oss men vi kan och ska ge igen! :)
Underbar kommentar, du skriver alltid så underbara kommentarer. Jag ska vänta med dig, jag hoppas också att en dag bli fri från allt vad hets, ångest och svält heter. Och jag vet att det går, jag klarade så länge (enligt min mening) och visst fanns ångesten där men inte alltid och ju mer man kämpar desto enklare blir det. Man får bara akta sig för att inte ramla ner i det dumma igen. Äs monstrerna sitter alltid och väntar på att dra ner oss men vi kan och ska ge igen! :)
Vad kämpar jag för?
Jag vet inte längre vad jag kämpar för, eller varför jag ramlar igen och igen. Jag hatar dessa dumma cirklar som gör att man bara ramlar längre och längre ner bara man misslyckas en gång. Jag hatar det. Ändå slinker jag dit. Och allt känns bara så dumt, jag umgås knappt med någon, alla andra verkar umgås med folk hela tiden, jag har mina FÅ vänner, men de bor inte nära mig längre eftersom jag flyttade. Och jag lyckas inte bli nära polare med någon i skolan, jag har försökt men insett att jag inte ska sukta efter att vara kompis med folk som jag måste passa upp på och kämpa som ett as för att få, jag måste få något tillbaka med isåfall, annars är det ingen mening.
Och just nu känner jag bara att jag vill köpa mig en våg, hämta hem mina efederintabletter (för ja, jag har fortfarande kvar massor av tabletter, som tur är inte här hemma) och börja svälta mig själv igen. Få uppmärksamhet, eller bara försvinna. Jag hatar den här känslan för jag vet att om jag skulle börja så skulle jag få en kick i början och tro att livet helt plötsligt hade vänt och blivit 1 miljon gånger bättre fast det istället blivit 1 miljon gånger sämre. Jag känner mig bara så ensam. Och jag har misslyckats idag. Och nu gråter jag. Jag hatar detta. Varför kan jag inte radera alla problem och bli nöjd med mig själv?
Och just nu känner jag bara att jag vill köpa mig en våg, hämta hem mina efederintabletter (för ja, jag har fortfarande kvar massor av tabletter, som tur är inte här hemma) och börja svälta mig själv igen. Få uppmärksamhet, eller bara försvinna. Jag hatar den här känslan för jag vet att om jag skulle börja så skulle jag få en kick i början och tro att livet helt plötsligt hade vänt och blivit 1 miljon gånger bättre fast det istället blivit 1 miljon gånger sämre. Jag känner mig bara så ensam. Och jag har misslyckats idag. Och nu gråter jag. Jag hatar detta. Varför kan jag inte radera alla problem och bli nöjd med mig själv?
Fuck
Nej detta blev ingen bra dag för mig, jag hetsade igen, men vet ni vad? Jag spydde inte upp allt, jag stoppade mig även om jag fick upp en hel del. Men jag sa stopp, för det är inte detta jag vill med mitt liv. Det kostar pengar, det fräter sönder mina tänder, mitt skelett bryts ned, min kropp blir ur balans, mitt psyke blit ur balans, jag orkar ingenting, jag blir deprimerad och svag. Så varför ska jag hålla på så här?
Kom även att tänka på för vem jag måste vara "den där smala tjejen", jag tror det är en gammal vana, jag har ju alltid varit det och jag måste erkänna att det hugger till HÅRT att veta att jag inte kommer att vara det längre. För min pojkvän älskar att jag har gått upp några kilon, han gillar mycket mer min (lite) mer kvinnliga kropp istället för att benknotorna stack ut överallt. Och inte är det för mina kompisar, vilken kompis hade ni helst velat ha; en spinkig men trött, ego och deprimerad eller en normalviktig men pigg, glad och som kan fika/gå på bio/ha myskväll utan att börja må dåligt.
Så nu ska jag sluta hålla på som jag gör, jag ska sluta hålla mig exakt under kaloristräcket, för jag är medveten om att jag har gjort det även den senaste tiden, eller den mesta tiden. Dom närmaste dagarna blir det dock grönsaks och kikärtsoppa med bröd till middag och lunch då jag har massvis som måste ätas upp fortast möjligt. Men jag har i lite ost i när jag värmer upp en portion, så att jag får i mig lite mer näring. :)
Kom även att tänka på för vem jag måste vara "den där smala tjejen", jag tror det är en gammal vana, jag har ju alltid varit det och jag måste erkänna att det hugger till HÅRT att veta att jag inte kommer att vara det längre. För min pojkvän älskar att jag har gått upp några kilon, han gillar mycket mer min (lite) mer kvinnliga kropp istället för att benknotorna stack ut överallt. Och inte är det för mina kompisar, vilken kompis hade ni helst velat ha; en spinkig men trött, ego och deprimerad eller en normalviktig men pigg, glad och som kan fika/gå på bio/ha myskväll utan att börja må dåligt.
Så nu ska jag sluta hålla på som jag gör, jag ska sluta hålla mig exakt under kaloristräcket, för jag är medveten om att jag har gjort det även den senaste tiden, eller den mesta tiden. Dom närmaste dagarna blir det dock grönsaks och kikärtsoppa med bröd till middag och lunch då jag har massvis som måste ätas upp fortast möjligt. Men jag har i lite ost i när jag värmer upp en portion, så att jag får i mig lite mer näring. :)
Frågestund svar
jag har märkt att din lunch ibland kan bestå av till exempel pasta och paprika. men då undrar jag, köttet då? eller liksom protein delen? det kanske kan göra att du får brist på det och hetsar enklare, fast nu verkar det ju inte vara det du hetsar :/ men iaf, som ett råd att du kanske borde lägga till det eller så. det är ingen pik, du vet bäst vad som funkar för dig och ingen annan med det var bara något jag reagerat på. lycka till i fortsättningen, du fixar det här! & vill och påpeka att du är verkligen en förebild för mig, du är så himla duktig!
Oftast så äter jag någon form av protein till varje måltid, men just den paprika och pastan hade jag hittat i ett recept som jag testade därav inget protein. Men det är bra att du påpekar det, protein är viktigt, men även kolhydrater, vilket jag aldrig lyckas komma upp i "rätt" antal enligt dietist programmet. Men jag försöker. Tack så hemskt mycket, jag är glad bara jag inspirerar någon att gå i rätt riktning, vi är värda bättre, kämpa på! :)
hej goding. jag undrar vad du har du haft för fritidsintressen genom livet och vad gjorde du som barn? några syskon? :) förresten VAR hittade du teckningen på anorexi tjejen?? kram
Jag har haft väldigt många fritidsintressen, jag älskar musik, dans, film och teater. Väldigt mycket kultur aktiga saker så att säga. Och även shopping! Som barn var jag mobbad men jag hade ändå alltid bra självkänsla konstigt nog, och så är jag en person som har få men nära vänner, sån har jag alltid varit även om jag alltid avundas alla som har så mycket vänner. Två syskon har jag, en bror och en syster, står inte så nära dom även om jag träffar dem då och då när jag är hemma hos familjen.
Googlade på konstnärens namn på googles bildsökning! :)
jag har läst din blogg ett tag. Jag har själv problem med mat, jag hamnade aldrig på en undervikt men rasade 10 kg på 2 månader när jag tappade som värst.
Jag har de senaste två åren pendlat från 70 kg till 58, från 58 till 75 och nu till 65.
Mitt största problem är att jag får inte någon rutin på maten. Och jag fixar inte att äta ofta, det känns som om jag svullar och inte gör något annat än äter.
Jag försöker äta 3 ggr/dag, men skulle vilja kunna äta mellanmål också.. Men jag funderar på hur du får dina mellanmål och din lunch att funka när du går i skolan? (för det gör du eller är jag helt ute och cyklar?)
Ta hand om dig och fortsätt kämpa!
Ja det handlar inte om hur mycket man väger utan om vad man tänker och hur kroppen mår framför allt! Jag är en sådan periodare, men när jag äter som frisk så äter jag alltid mellanmål som du nog sett i bloggen, och då kommer det väldigt naturligt, äter jag så blir jag också mer hungrig, konstigt det där! Ja jag går i skolan, men vi har rast så att man kan ta sig ett mellanmål, de flesta äter en bulle eller liknande på vårat café då, men jag äter en macka och eller frukt just för att min kropp behöver det. Jag älskar mellanmål! Ta med en dubbelmacka i väskan och ät på rasten eller på lektionen, det är inte det minsta pinsamt, man tänker ju inte på när någon annan gör det?
Tack, och detsamma till dig! :)
Oftast så äter jag någon form av protein till varje måltid, men just den paprika och pastan hade jag hittat i ett recept som jag testade därav inget protein. Men det är bra att du påpekar det, protein är viktigt, men även kolhydrater, vilket jag aldrig lyckas komma upp i "rätt" antal enligt dietist programmet. Men jag försöker. Tack så hemskt mycket, jag är glad bara jag inspirerar någon att gå i rätt riktning, vi är värda bättre, kämpa på! :)
hej goding. jag undrar vad du har du haft för fritidsintressen genom livet och vad gjorde du som barn? några syskon? :) förresten VAR hittade du teckningen på anorexi tjejen?? kram
Jag har haft väldigt många fritidsintressen, jag älskar musik, dans, film och teater. Väldigt mycket kultur aktiga saker så att säga. Och även shopping! Som barn var jag mobbad men jag hade ändå alltid bra självkänsla konstigt nog, och så är jag en person som har få men nära vänner, sån har jag alltid varit även om jag alltid avundas alla som har så mycket vänner. Två syskon har jag, en bror och en syster, står inte så nära dom även om jag träffar dem då och då när jag är hemma hos familjen.
Googlade på konstnärens namn på googles bildsökning! :)
jag har läst din blogg ett tag. Jag har själv problem med mat, jag hamnade aldrig på en undervikt men rasade 10 kg på 2 månader när jag tappade som värst.
Jag har de senaste två åren pendlat från 70 kg till 58, från 58 till 75 och nu till 65.
Mitt största problem är att jag får inte någon rutin på maten. Och jag fixar inte att äta ofta, det känns som om jag svullar och inte gör något annat än äter.
Jag försöker äta 3 ggr/dag, men skulle vilja kunna äta mellanmål också.. Men jag funderar på hur du får dina mellanmål och din lunch att funka när du går i skolan? (för det gör du eller är jag helt ute och cyklar?)
Ta hand om dig och fortsätt kämpa!
Ja det handlar inte om hur mycket man väger utan om vad man tänker och hur kroppen mår framför allt! Jag är en sådan periodare, men när jag äter som frisk så äter jag alltid mellanmål som du nog sett i bloggen, och då kommer det väldigt naturligt, äter jag så blir jag också mer hungrig, konstigt det där! Ja jag går i skolan, men vi har rast så att man kan ta sig ett mellanmål, de flesta äter en bulle eller liknande på vårat café då, men jag äter en macka och eller frukt just för att min kropp behöver det. Jag älskar mellanmål! Ta med en dubbelmacka i väskan och ät på rasten eller på lektionen, det är inte det minsta pinsamt, man tänker ju inte på när någon annan gör det?
Tack, och detsamma till dig! :)
Avklarad dag
Klarat denna dagen, känns skönt! Otroligt konstigt mat intag däremot, ätit massor av bullar istället för middag, men det var gott. Äsh man lever bara en gång, skriver mer imorgon
Dålig cirkel
Jag misslyckades som sagt igår, och idag åt jag en bra frukost, ett bra mellanmål och en bra lunch, men sedan blev frestelsen för stor och jag åt en godis, vilket ju är helt okej, men sen blev det hets av det, min puls gick upp, jag hetsade i mig godis, jag blev yr, varm och mådde illa. Gick och spydde. Mådde mer illa, fick feber känslor och dåliga tankar om mig själv, tankar om att börja banta. Jag ska inte banta, jag ska bli frisk. Jag ska ta det lugnt i några dagar precis som ni kloka läsare har sagt åt mig, undvika för mycket frestelser tills jag klarat några dagar och blivit lite mer stabil. Självklart är det så. Så ikväll blir det INTE "nått ägg och en knäckemacka" som mina tankar snurrade in på, nej det blir en stabil och god måltid som ger mig det jag behöver. Vi behöver mat oavsett vad våra(?) tankar säger!
(Glöm inte att jag har frågestund fram tills söndag!)
(Glöm inte att jag har frågestund fram tills söndag!)
Att vara stark
Åh vilka underbara folk det finns där ute, tack för alla fina stöttande kommentarer! Ni är alldeles underbara!
Fick en kommentar (och dikt) som värmde lite extra så jag lägger upp den här med;
"Du gör ett JÄTTEBRA jobb tjejen! Vägen till friskhet är så gott som ALDRIG spikrak! Ibland trillar man i diket och det gör jävligt ont, men nu reser du dig och kör vidare. Ett återfall är INTE ett misslyckande! Du åkte bara lite vilse på de där krångliga vägarna som ska leda fram till målet. Nu tittar du på kartan och försöker hitta rätt väg. Du fixar det! Tänk på vilken skillnad det är NU mot förr! Förr trodde du aldrig att du skulle kunna vara kräkfri så många dagar, men nu har du vetskapen om att du FAKTISKT kan, att du har klarat det förr. De första dagarna efter att man "trillat dit" brukar vara jobbiga, men ät tillräckligt och regelbundet och undvik att utsätta dig för eventuella frestelser BARA de 3-4 kommande dagarna, så kommer suget att försvinna och styrkan åter att infinna sig!
Att vara stark är inte
att aldrig falla
att alltid veta
att alltid kunna
Att vara stark är inte
att alltid orka skratta
att hoppa högst
eller vilja mest
Att vara stark är inte
att lyfta tyngst
att komma längst
eller att alltid lyckas
Att vara stark ÄR
att se livet som det är
att acceptera dess kraft
och att ta del av den
att falla till botten, slå sighårt
och alltid komma igen
Att vara stark ÄR
att våga hoppas
när ens tro är som svagast
att vara stark ÄR
att se ljuset i mörkret
och att alltid kämpa för att nå dit"
Fick en kommentar (och dikt) som värmde lite extra så jag lägger upp den här med;
"Du gör ett JÄTTEBRA jobb tjejen! Vägen till friskhet är så gott som ALDRIG spikrak! Ibland trillar man i diket och det gör jävligt ont, men nu reser du dig och kör vidare. Ett återfall är INTE ett misslyckande! Du åkte bara lite vilse på de där krångliga vägarna som ska leda fram till målet. Nu tittar du på kartan och försöker hitta rätt väg. Du fixar det! Tänk på vilken skillnad det är NU mot förr! Förr trodde du aldrig att du skulle kunna vara kräkfri så många dagar, men nu har du vetskapen om att du FAKTISKT kan, att du har klarat det förr. De första dagarna efter att man "trillat dit" brukar vara jobbiga, men ät tillräckligt och regelbundet och undvik att utsätta dig för eventuella frestelser BARA de 3-4 kommande dagarna, så kommer suget att försvinna och styrkan åter att infinna sig!
Att vara stark är inte
att aldrig falla
att alltid veta
att alltid kunna
Att vara stark är inte
att alltid orka skratta
att hoppa högst
eller vilja mest
Att vara stark är inte
att lyfta tyngst
att komma längst
eller att alltid lyckas
Att vara stark ÄR
att se livet som det är
att acceptera dess kraft
och att ta del av den
att falla till botten, slå sighårt
och alltid komma igen
Att vara stark ÄR
att våga hoppas
när ens tro är som svagast
att vara stark ÄR
att se ljuset i mörkret
och att alltid kämpa för att nå dit"
Frågestund
Tänkte ha en frågestund igen, så fråga på i helgen så svarar jag på söndag! Ni kan fråga allt från himmel till jord. :)
(jag mår bättre nu förresten, pratade med min kille om att jag hade misslyckats och berättade att jag aldrig vägt så mycket som nu och då svarade han "men du har aldrig varit vackrare än nu", jag är glad att jag pratade med han)
(jag mår bättre nu förresten, pratade med min kille om att jag hade misslyckats och berättade att jag aldrig vägt så mycket som nu och då svarade han "men du har aldrig varit vackrare än nu", jag är glad att jag pratade med han)
Konst
Ush vad länge det var sedan jag lade upp en bild nu, och ändå har ingen klagat! Hittade en konstnär som ritar anorektiska tjejer där man riktigt kan känna hur olyckliga dom är, jag tycker att han har hittat rätta känslan. Riktigt duktig, och dessutom svensk hans namn är: Oskar Korsár
(Bilder på modeller som är magra kommer jag inte lägga upp mer just för att jag vet hur triggande det kan vara, så det är också en anledning varför det är så lite bilder nu, saknar ni bilder? Ska hur som helst försöka bättra mig!)
(Bilder på modeller som är magra kommer jag inte lägga upp mer just för att jag vet hur triggande det kan vara, så det är också en anledning varför det är så lite bilder nu, saknar ni bilder? Ska hur som helst försöka bättra mig!)
FAAAAN!
Jag ramlade dit, varför varför varför? Slappna aldrig av för mycket, jag som hade tänkt skriva ett inlägg om hur duktig jag är som haft chips, ostbågar, choklad och nötter hemma utan att hetsa på länge. Men vad händer då? Jo jag äter en näve nötter = helt okej, men sen vill jag ha mer mer mer. Så jag tänker "okej jag äter upp påsen med nötter och lite choklad och så äter jag någon macka till middag" (dåligt resonemang med) men vad händer? Jo efter den påsen så dunkade mitt hjärta, mitt huvud snurrade = hetsen var i kroppen. Jag borde lagt mig ner och vilat men nej, jag äter 300g choklad (eller i slutet tvingade jag mig i den...) och en handfull chips + massa ostbågar. Sedan var det toaletten... Och en sak som jag inte känt på något år nu, jag fick ont i halsen! Och det är jag glad för, min kropp har slutat vara van vid att spy. Mitt huvud snurrade ännu mer, jag började få upp tankar på hur jag ska kunna gå ner i vikt igen. MEN NEJ! JAG SKA INTE DIT IGEN. Det ska jag inte. Fan fan fan.
Jag ska inte låta detta dra mig ner, det är naturligt att fela, men nu ska jag dra mig upp igen och fortsätta som jag gjort den senaste tiden; äta tillräckligt mycket, unna mig gott ibland, inte ha förbjudna saker, inte hetsa, inte banta eller spy.
Jag ska inte låta detta dra mig ner, det är naturligt att fela, men nu ska jag dra mig upp igen och fortsätta som jag gjort den senaste tiden; äta tillräckligt mycket, unna mig gott ibland, inte ha förbjudna saker, inte hetsa, inte banta eller spy.
Utmaning
Utmanade mig med lunchen idag, jag och vit pasta har aldrig varit vänner de senaste åren, men jag måste inse att inget ska vara förbjudet även om jag äter fullkorn i vanliga fall. Så jag bestämde mig för att äta vit färskpastaknytten med skinka i, och till det stekta rotsaker och sallad (mer än halva tallriken grönsaker), och just för alla grönsaker så kändes det mycket mer okej. Jag mår bra, jag känner ingen ångest och mums vad gott det var! Andra halvan av paketet blir lunch imorgon. Och idag är det torsdag, och det betyder att jag nu har klarat mig i 5 veckor.
Jag vill även påpeka att jag aldrig trodde att jag kunde göra detta, jag trodde att jag skulle misslyckas, jag läste bloggar om tjejer som lyckades men jag trodde inte att JAG kunde, men nu vet jag, jag kan, du kan, ALLA kan! Det handlar om vilja och att verkligen vilja SJÄLV, inte för att din kille vill att du ska gå upp eller för att din mamma är orolig, du gör det för din skull, för vill du verkligen leva ett liv så instängt som ett liv med ana blir? Vill du ständigt ha tankar om mat, vikt och träning? Vill du ha en svag kropp och skada den för livet? Det tål att tänkas på.
Jag vill även påpeka att jag aldrig trodde att jag kunde göra detta, jag trodde att jag skulle misslyckas, jag läste bloggar om tjejer som lyckades men jag trodde inte att JAG kunde, men nu vet jag, jag kan, du kan, ALLA kan! Det handlar om vilja och att verkligen vilja SJÄLV, inte för att din kille vill att du ska gå upp eller för att din mamma är orolig, du gör det för din skull, för vill du verkligen leva ett liv så instängt som ett liv med ana blir? Vill du ständigt ha tankar om mat, vikt och träning? Vill du ha en svag kropp och skada den för livet? Det tål att tänkas på.
