Jag satt och tänkte på en sak igår, och det är hur jag mår nu vs. hur jag mådde när jag vägde 44-46kg. Var jag lyckligare då? Nej, jag var snarare olyckligare, var yr, tänkte ständigt på mat och hur jag skulle slippa den och mitt ansikte ville inte le även om jag försökte, det stramade ihop sig till ett russin, pannan var nästan alltid rynkad som om jag var missnöjd och min kropp var bra mycket svagare än jag själv trodde på. Jag trodde även att jag i princip skulle ta självmord om jag vägde över 50kg, men nu väger jag 55.5kg och inte har jag tagit självmord än, däremot så fungerar min kropp bättre idag, jag är nästan aldrig yr längre, jag kan tänka på annat än mat och tänker jag på mat så kan jag snarare tänka på vad för god mat jag ska laga. Sedan är ju det ultimata beviset på att min kropp är tacksam mot mig att jag faktiskt lyckades bli gravid!

Så jag ska ta tillfället i akt och ge mig själv 5 komplimanger varje dag framför spegeln, och även repetera varför just denna dagen är så bra, det är ett ganska bra tips tycker jag, när man går omkring och känner att allt är så misslyckat, fokusera då på allt bra som hänt under dagen, både stora och små saker. Det kan vara att du log mot någon på bussen, att du tog en promenad och njöt av den, att du lyckades äta en hel portion mat, att du stannade upp och insåg hur vackra ögon du har, att du pluggade etc. Vad som helst bara du blir glad av det!

Trevlig helg på er sötnosar