Idag sitter ångesten kvar ända in på morgonen, morgonen som brukar vara min ångestfria period, ush! Jag mår illa och känner inte för frukost ens, jag som älskar frukost. Hur ska detta sluta? Jag är fortfarande upprörd över det där med min dubbelhaka. Men jag måste äta, det måste, måste, måste jag! Eller hur?

Däremot är det sol, underbar, varm sol som jag har längtat! Och jag vaknade av ett sms som förklarade hur mycket min pojkvän älskade mig, han smsade mig så fort han vaknade, hur gulligt som helst!