Jag måste bara tacka igen, för utan er hade jag inte vågat. Men jag vågade!

Jag märker att min pappa tar det på allvar, vilket jag inte förväntade mig. Maten får inte vara för kalorisnål och jag ska äta regelbundet med dom. Han frågade om det var okej att de åkte och handlade och att vi åt lunch vid 1 och jag sa att jag kunde ta något när de handlade, då ändrade han sig och sa "då äter vi innan vi handlar istället" bara för att han vill att vi ska äta tillsammans. Jag blir glad men får samtidigt en klump i magen, som om de tänker "men hon äter ju normalt!" lite ångest över det. Men jaja.