Det tog slut, det var jag som gjorde slut och jag ångrar mig inte. Jag behöver stå på egna ben, och ska jag ha en kille ska jag ha en kille som jag litar på till 100% men just nu vill jag inte ha en kille. Jag klarar mig själv. Han hade knappt någon ånger alls över att han skadade mig utan skyllde på att jag betedde mig jätte dåligt när vi var ute, jag tycker ändå inte att det är en ursäkt. Jag har underbara vänner som stöttar mig nu som tur är. Jag tycker dock inte att mitt ex är en dålig människa, han är en mycket fin människa men vi passar inte ihop numera.

Jag berättade för övrigt för min andra bästa vän att jag har ätstörningar igår, det kändes så skönt att få det ur mig. Och hon berättade att hon har spytt några gånger med efter att hon ätit onyttigt och att hon gärna vill ligga strax under normalvikt (hon ligger precis på gränsen till undervikt men på den normala sidan). Jag hoppas det hjälper henne att inte falla ner i det att jag berättade. Hoppas det i alla fall.