Frågestund
Vilka bloggar gillar du att läsa?
Jag läser faktisk ganska många bloggar, väldigt blandat, vissa om ätstörningar, vissa om mode, livstilar, djur, mat etc. variation är roligt, mina favoriter just nu är:
Röker du?
Nej, det gör jag inte och har faktiskt aldrig heller gjort. :)
Hur tog du kontakt med den sjukgymnasten du har? är sjäv i en situation som liknar din ganska mycket och vill ha någon helt utomstående att prata med men vågar inte riktigt..är rädd för att det ska hamna i "fel" händer. kram, och du, morgondagen blir inga problem!
Jag fick trixa lite med det eftersom jag sökte hjälp månaden innan jag fyllde 18 och då platsade jag varken bland BUP (eftersom jag ändå skulle bli för gammal) och jag var för ung för vuxen psyk, men jag fick till sist hjälp hos vuxen psyk ändå, vilket jag var lite sur över, gillade inte att det heter vuxen PSYK, men de är duktiga, i alla fall min sjukgymnast. Jag pratade med min sjuksyster på skolan, men du kan lika gärna ringa BUP (om du är under 18) eller vuxenpsyk (om du är över 18) så hjälper dom dig. Jag tror inte man kan hamna i fel händer när det gäller att bli frisk, alla sätt är bra sätt tror jag. Hoppas det löser sig för dig, sök hjälp det lättar väldigt mycket på hjärtat. Jag pratar med min sjukgymnast om allt, inte bara om sjukdomen, och hon lyssnar, det är faktiskt väldigt skönt. :) Lycka till!
Bor du i Göteborg? Det gör jag och har tänkt att gå med i en självhjälpsgrupp till hösten via Riksföreningen för Anorexi och Bulemi. Det kanske vore något för dig också?
Ja jag bor i Göteborg, det hade inte varit en dum idé, ska kolla upp det så fort jag får reda på om jag kommit in på någon skola till hösten eller inte bara. Men bor jag kvar i Göteborg så ska jag genast anmäla mig! Tack för tipset och lycka till. :)
Jag har redan frågat en, men jag undrar en sak till, kan du börja träna styrketräning om du väger 50 kg? Hoppas du når ditt mål snart.
Jag var ju väldigt nojjig över det förrut, men det har släppt sig jag känner snarare efter hur jag mår i kroppen, om den känns stark eller svag. Om det är rätt eller fel är en annan sak, men det känns bra att träna, jag äter mycket bättre när jag tränar dessutom.
Din mamma och pappa vet inte om att du har ätstörningar, har jag rätt? Isånnafall, hur kan du dölja det? Märker dom inte när du går in på toaletten osv. Lycka till, du kommer att klara att bli frisk!
Nej det vet dom inte, de har kanske misstänkt någon gång (de var lite oroliga när jag vägde 44kg men det var knappt då heller) de påpekar ibland att jag borde äta lite mer fett och/eller kolhydrater, men de släpper det snabbt. Jag har mina knep när jag spyr, men det kommer jag inte lägga ut här då jag aldrig i livet önskar någon annan det helvetet det är att spy varje dag. De hör mig inte men jag nojjar ändå sönder över att de kan höra mig och känner mig väldigt skuldsatt när jag går ut ur badrummet.
Tack så mycket! Det kommer alla ni andra också! :)
Jag läser faktisk ganska många bloggar, väldigt blandat, vissa om ätstörningar, vissa om mode, livstilar, djur, mat etc. variation är roligt, mina favoriter just nu är:
Röker du?
Nej, det gör jag inte och har faktiskt aldrig heller gjort. :)
Hur tog du kontakt med den sjukgymnasten du har? är sjäv i en situation som liknar din ganska mycket och vill ha någon helt utomstående att prata med men vågar inte riktigt..är rädd för att det ska hamna i "fel" händer. kram, och du, morgondagen blir inga problem!
Jag fick trixa lite med det eftersom jag sökte hjälp månaden innan jag fyllde 18 och då platsade jag varken bland BUP (eftersom jag ändå skulle bli för gammal) och jag var för ung för vuxen psyk, men jag fick till sist hjälp hos vuxen psyk ändå, vilket jag var lite sur över, gillade inte att det heter vuxen PSYK, men de är duktiga, i alla fall min sjukgymnast. Jag pratade med min sjuksyster på skolan, men du kan lika gärna ringa BUP (om du är under 18) eller vuxenpsyk (om du är över 18) så hjälper dom dig. Jag tror inte man kan hamna i fel händer när det gäller att bli frisk, alla sätt är bra sätt tror jag. Hoppas det löser sig för dig, sök hjälp det lättar väldigt mycket på hjärtat. Jag pratar med min sjukgymnast om allt, inte bara om sjukdomen, och hon lyssnar, det är faktiskt väldigt skönt. :) Lycka till!
Bor du i Göteborg? Det gör jag och har tänkt att gå med i en självhjälpsgrupp till hösten via Riksföreningen för Anorexi och Bulemi. Det kanske vore något för dig också?
Ja jag bor i Göteborg, det hade inte varit en dum idé, ska kolla upp det så fort jag får reda på om jag kommit in på någon skola till hösten eller inte bara. Men bor jag kvar i Göteborg så ska jag genast anmäla mig! Tack för tipset och lycka till. :)
Jag har redan frågat en, men jag undrar en sak till, kan du börja träna styrketräning om du väger 50 kg? Hoppas du når ditt mål snart.
Jag var ju väldigt nojjig över det förrut, men det har släppt sig jag känner snarare efter hur jag mår i kroppen, om den känns stark eller svag. Om det är rätt eller fel är en annan sak, men det känns bra att träna, jag äter mycket bättre när jag tränar dessutom.
Din mamma och pappa vet inte om att du har ätstörningar, har jag rätt? Isånnafall, hur kan du dölja det? Märker dom inte när du går in på toaletten osv. Lycka till, du kommer att klara att bli frisk!
Nej det vet dom inte, de har kanske misstänkt någon gång (de var lite oroliga när jag vägde 44kg men det var knappt då heller) de påpekar ibland att jag borde äta lite mer fett och/eller kolhydrater, men de släpper det snabbt. Jag har mina knep när jag spyr, men det kommer jag inte lägga ut här då jag aldrig i livet önskar någon annan det helvetet det är att spy varje dag. De hör mig inte men jag nojjar ändå sönder över att de kan höra mig och känner mig väldigt skuldsatt när jag går ut ur badrummet.
Tack så mycket! Det kommer alla ni andra också! :)
Skriv din åsikt
Trackback
