Att äta normalt
Jag klarar det inte längre, snart slutar jag fan bry mig helt om mat, men nej just ja, det är ju just det som är mitt problem. Fan.
Det är min dröm med, det du skriver, att kunna äta normalt. Att mat ska vara något man inte behöver tänka på alls. Det bara finns där som en naturlig och avslappnad del av ens liv.
Har följt din blogg ett bra tag nu. Finner den motiverande. Önskar dig all lycka i din kamp.
.:kram
sv: Det låter bra det du skriver. Men det finns ett litet problem med det. Eller inte problem men ännu en tankefälla eller vad man ska kalla det.
Så fort man undviker/förbjuder något blir det automatiskt det mest lockande i hela världen.
Men jag skulle göra vadsomhelst om det bara gick, för att sluta hetsa och jag hoppas att det kommer att lösa sig en dag för oss.
tänk alltså...i helgen ska vi baka pepparkakor. kommer ihåg alla andra år när jag så fort mamma tittat bort tagit en stor tugga deg. undrar hur det blir nu..? skrämmande.
men vi klarar allt!!!
hej tjejen. håller tummarna för att han faktiskt kommer ;) kärlek är bra... med mig är det hyffsat. skulle ljuga om jag sa att det var bra. mer än okej är det ej. pluggar å bor i gbg. men det är kämpigt. funderar på dagvård. klarar det ej på egen hand. har aldrig gjort. vill inte slösa bort fler år av min ungdom på äs. kram.
