Tankar som fladdrar
Usch, de är så svåra och hårda de här dagarna. :(
Och känn inte så dåligt över att du inte mår på topp var dag - det gör ingen människa egentligen.
Jag tror att det blir under en tid ju mer en kämpar emot det sjuka inom sig.
Efter ett tag att jag verkligen börjat ta FULLA mått,
så såg jag plötsligt en helt annan människa i min spegelbild.
"Vad fan, hur fan har jag blivit så här enorm så snabbt av att ta fyllda mått??!"
Men om jag har rätt... s kommer det att bli lättare längs tiden för dig. :)
Du kämpar, du ger inte upp hoppet fullkomligt
- du kommer att lyckas förr eller senare~!
Styrkekramar till dig~<3
Åh, jag vet hur svårt det är. Samtidigt som jag själv vill bli frisk, tar delar av mig över att skriver så hemska saker. Samtidigt som mitt inre gråter och jag vill inget hellre än att sluta med denna sjuka kroppsmassaker. Ibland läser jag pro-ana bloggar, sedan raderar jag länken, för att börja läsa bloggar som ger styrka. Min blogg är inge bra, den triggar säkert många, men jag måste ändå skriva, för då känns det som att delar av mig lämnat kroppen.
Jag tycker du ska satsa stenhårt på att älska dig själv, din kropp och det friska idealet.
kram