kollade på superskinny vs supersize med min familj nyss, varför jag kollar på detta programmet? För att få så många bevis som möjligt på att det är farligt att vara för smal. Efter det var slut sa min pappa lite förebrående att jag borde tänka på att äta mer och absolut inte mindre och jag svarade att det var självklart och att jag ju äter bra, (alla tror att jag är mega nyttig) och han svarade med att jag borde äta mer fett. Jag fick panik, varför pratar han om sådant med mig? Jag vill INTE prata med dem om sånt. Det gör jag hellre med mina vänner (eller ja, min vän eller min pojkvän, de enda i min närhet som vet nått) alternativt med min sjukgymnast, hon är guldvärd!

Jag har failat idag med, förvånande? Nej.

Men detta måste få ett stopp, jag kan inte fortsätta såhär mer, det går bara inte. Har just kollat på massor av avsnitt av "jag vet vad du gjorde förra lördagen" och varje gång jag sett det programmet så har jag fått samma tanke i huvudet "kan jag inte hypnotisera bort mina hetstankar och ätstörningar?" jag vet att jag har skrivit om detta innan, men jag vill verkligen prova det. Kan de hypnotisera så bra som de gör i det programmet borde de kunna hjälpa mig med, right?

Nu är frågan bara, vart får man tag på någon som är BRA på att hypnotisera, helst i Göteborg! Och vad kostar det att hypnotiseras, någon som har testat? Jag vill, vill, vill!

Jag var så nära en hets man bara kan bli, men nej, jag stod emot, jag smååt däremot, men bara av saker som jag anser vara ganska okej.

Jag failade denna kvällen, jag vet inte hur mycket eller vad som kom upp och på nått konstigt sätt bryr jag mig inte lika mycket som vanligt. Har just ätit lite melon med fet naturell yougurt. Jag är yr och har ont i huvudet. Jag vill inte vara med mer. Kan någon hugga sönder min ätstörning nu? Jag vill inte ha kvar den. Jag kan kolla på tjejer som är större än mig och tycka att de är vackra men när jag ser mig själv är det mina ben och knotor som sticker ut som jag fastnar på, det är det jag tycker är vackert med mig själv, varför kan jag inte se mig själv ur samma synvinkel som jag ser på andra? Varför ska det vara så svårt?

Jag är så hetssugen att jag inte vet vad jag ska ta mig till, jag har redan ätit för mycket, jag köpte en fralla (utan något på) istället för att köpa godis, mycket starkt av mig tycker jag allt.

Min mat hittils:

• 1 grov macka med mini keso, stekt äggvita och tomat. ½dl bär + 1,5dl fet naturell yougurt
• 1 äpple + grov macka med mini keso och 1msk bönor
• 4 plättar och ca15jordgubbar, 1 morot
• 25g nötter + wasa färdigknäcke (sån man köper färdig, den grova varianten) + banan + grov fralla

Freakar jag ut i onödan eller inte? Hela min kropp pirrar på ett otrevligt sätt, ahg. What to do? Jag vill verkligen klara av denna dagen, jag ska ska SKA!

Kaos dag den här dagen gick verkligen inte som planerat, men jag ska göra ett nytt försök till ikväll!

En sak som min sjukgymnast sa till mig igår förresten; Se varje mattilfälle som en övning, ett test på att du faktiskt klarar det och ett tillfälle att göra din kropp frisk igen. Klokt sagt, jag borde uppskatta maten mer.

Och vet ni vad? Jag klarade gårdagen! Trots att jag åt frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag, 2 godisbitar, kvällsmat och nötter.

Jag unnade mig 2 chokladpraliner som jag konstigt nog lyckades njuta av, tog små bitar i taget av varje pralin och lät dom smälta istället för att bara hetsa i mig. Och jag hade ingen ångest efteråt! Hurra!

Däremot nötterna åt jag i hets, jag tänkte gå och spy med, men sen funderade jag på vad jag verkligen ville med mitt liv, ville jag vara anorektisk/bulimisk hela mitt liv? OH NO! Då stannar nötterna kvar i magen! Och det gjorde dom också.

Stolt stolt stolt. Kan man börja sin vecka bättre? :)

Jag var hos sjukgymnasten och ja, det gick väll bra, vi pratade, hon var stolt dels över min 6dagars vecka som jag klarade helt, och över att jag klarade både balen och studenten. :) Dagar som jag vill komma ihåg som lycka, jag vill inte komma ihåg mat ångest!

Vikt: 48.2
Blodtryck: 98/62

Vikten är högre än förra veckan när jag vägde hemma, men den var på 50 för 3 veckor sen när jag vägde mig hos henne så det var hon väll inte så glad över.

Blodtrycket börjar däremot bara bli bättre och bättre, det är riktigt skönt!

Mina planer för idag består av:

• Träffa sjukgymnasten, ta vikt etc. (var länge sen nu)
• Jobba

Ska försöka klara maten så gott det går idag med.

Satt och funderade över en sak just, jag anser mig själv vara normalstor, men ser man enligt BMI så måste jag gå upp 20kg innan jag blir normalviktig och därmed normalstor enligt det. Jag har vägrat tro att jag ser i syne, för jag ser ju vad jag ser, eller? Jag hatar den här sjukdomen, jag hatar den mer än allt och den ska bort ifrån mig. Jag vill inte se i syne, jag vill inte känna mig tjock när jag inte ens är normalviktigt, det är ju bara dumt!

Imorgon börjar jag jobba igen, jag hoppas på samma tur med maten som när jag jobbade sist, då blev det inget hets på jobbdagarna, vissa dagar är underbara! Även om jag helst hade haft ett vettigare jobb.

Fan, jag var såå när att lyckas, jag åt bra och vettigt hela dagen ända tills kvällen då jag hetsade äppelpaj och choklad. FAN! Jag som var så nära. Idag ska jag däremot klara det.

Samanfattning av min dag hittils; not good! Har hetsat en hel del så att säga. Men jag tar nya tag imorgon!

Förlåt att jag uppdaterar så lite nu det senaste, men jag är bara så sjukt trött och så har det varit mycket studentfirande. ;D