jag misslyckades en gång idag, men det ska inte hindra mig från att lyckas resten av dagen, ska äta ett riktigt mellanmål och en riktig middag, inte kompensera alls.

Imorgon ska jag ha pli på mig själv, jag ska ha ordning på vad och när jag ska äta, så att jag inte stressar upp mig i onödan och början hetsa. Det kommer gå så bra så, och ja, jag tror på att inbilla mig att saker kommer att gå bra, det är väll bättre än att lipa innan allt händer? För det kan ju vara så att imorgon blir en perfekt dag, yes.

Min kvällsmat bestod av mager stek med fullkornspasta och sallad, jag känner mig så mätt att jag inte vet vad, men jag ska behålla det, jag ska, ska, ska. Har dock kakor i skafferiet som lockar på mig, det är okej om jag tar men inte behöver jag det? Jag kan likagärna ta ett äpple, lite melon eller yougurt, eller?

Imorgon ska jag till tandläkaren igen, jag hoppas på något sätt att jag bara inbillat mig att det är ett hål igen, det borde jag ha kunnat, annars är det riktigt illa, att jag frätit sönder en lagning på bara några timmar!

Jag klarade nästan denna dagen, men nej, det gjorde jag inte. Jag åt jättebra tills klockan halv 5, trots att jag hade ätit mellanmål någon timma innan så blev det hets, allt kom inte upp därav ångest nu, men jag tvingade i mig lite äggsallad och körsbär trots allt nu på kvällen. Kanske ska försöka mig på en macka med sen, men jag känner mig tjock idag ohja.

Måste kämpa för att inte hetsa, har ätit en kaka efter frukosten, och jag vet att frukosten var för liten egentligen så kakan gör ingenting men det känns som det. Jobbigt, men jag ska stålsätta mig. Jag ska.

Jag klarade det som sagt igår, nu känner jag mig väldigt stolt! Idag ska jag klara det igen, ska försöka mig på en 4veckors period helst längre eftersom jag har läst att det tar 4-6veckor att ändra en dålig vana, någon som vill anta utmaningen med mig? Vi kommer klara det, det är sommar, solen skiner, man har massor eller inget att göra men oavsett så åker tankarna faktiskt ofta iväg på annat än mat på sommaren, så ut och njut av sommaren och av mat, så ska vi klara av det här tillsammans! :)

Klarade en dag denna veckan, jag hade hoppats på bättre resultat, men en sak som glädjer mig lite är att jag kom på varför jag klarade just den dagen; jag planerade hela dagen! Så det ska jag göra till imorgon med, helt klart. Nästa vecka kommer bli en bra vecka, en solig vecka, en vecka som jag äter och inte hetsar på. Mycket bra.

Hur går det för alla er andra, ni har slutat lämna kommentarer på sistonde, solsting? ;D

Vilka bloggar gillar du att läsa?
Jag läser faktisk ganska många bloggar, väldigt blandat, vissa om ätstörningar, vissa om mode, livstilar, djur, mat etc. variation är roligt, mina favoriter just nu är:



Röker du?
Nej, det gör jag inte och har faktiskt aldrig heller gjort. :)

Hur tog du kontakt med den sjukgymnasten du har? är sjäv i en situation som liknar din ganska mycket och vill ha någon helt utomstående att prata med men vågar inte riktigt..är rädd för att det ska hamna i "fel" händer. kram, och du, morgondagen blir inga problem!
Jag fick trixa lite med det eftersom jag sökte hjälp månaden innan jag fyllde 18 och då platsade jag varken bland BUP (eftersom jag ändå skulle bli för gammal) och jag var för ung för vuxen psyk, men jag fick till sist hjälp hos vuxen psyk ändå, vilket jag var lite sur över, gillade inte att det heter vuxen PSYK, men de är duktiga, i alla fall min sjukgymnast. Jag pratade med min sjuksyster på skolan, men du kan lika gärna ringa BUP (om du är under 18) eller vuxenpsyk (om du är över 18) så hjälper dom dig. Jag tror inte man kan hamna i fel händer när det gäller att bli frisk, alla sätt är bra sätt tror jag. Hoppas det löser sig för dig, sök hjälp det lättar väldigt mycket på hjärtat. Jag pratar med min sjukgymnast om allt, inte bara om sjukdomen, och hon lyssnar, det är faktiskt väldigt skönt. :) Lycka till!

Bor du i Göteborg? Det gör jag och har tänkt att gå med i en självhjälpsgrupp till hösten via Riksföreningen för Anorexi och Bulemi. Det kanske vore något för dig också?
Ja jag bor i Göteborg, det hade inte varit en dum idé, ska kolla upp det så fort jag får reda på om jag kommit in på någon skola till hösten eller inte bara. Men bor jag kvar i Göteborg så ska jag genast anmäla mig! Tack för tipset och lycka till. :)

Jag har redan frågat en, men jag undrar en sak till, kan du börja träna styrketräning om du väger 50 kg? Hoppas du når ditt mål snart.
Jag var ju väldigt nojjig över det förrut, men det har släppt sig jag känner snarare efter hur jag mår i kroppen, om den känns stark eller svag. Om det är rätt eller fel är en annan sak, men det känns bra att träna, jag äter mycket bättre när jag tränar dessutom.

Din mamma och pappa vet inte om att du har ätstörningar, har jag rätt? Isånnafall, hur kan du dölja det? Märker dom inte när du går in på toaletten osv. Lycka till, du kommer att klara att bli frisk!
Nej det vet dom inte, de har kanske misstänkt någon gång (de var lite oroliga när jag vägde 44kg men det var knappt då heller) de påpekar ibland att jag borde äta lite mer fett och/eller kolhydrater, men de släpper det snabbt. Jag har mina knep när jag spyr, men det kommer jag inte lägga ut här då jag aldrig i livet önskar någon annan det helvetet det är att spy varje dag. De hör mig inte men jag nojjar ändå sönder över att de kan höra mig och känner mig väldigt skuldsatt när jag går ut ur badrummet.

Tack så mycket! Det kommer alla ni andra också! :)

Åh ibland är jag bara för dum, jag var hos tandläkaren imorse och lagade en av mina tänder, det var ju bra, och jag blev jätteglad för den blev så fin. Jag gick hem och tänkte att "nu ska jag aldrig mera spy, nu ska mina tänder få vara så fina de bara kan och bli starka och friska" men vad gör jag? Jo jag hetsar och spyr och nyss kollade jag på min tand, och det är ett hål där igen! Hur lyckades det bli ett hål igen så snabbt? Fräter magsyran så starkt på lagningen för att den var såpass ny? Jag förstår verkligen inte. Men det var ett klart bevis på vad som gjorde hålet från första början. Det bevisar ännu mer hur dåligt det är att spy. Nej jag ska äta, njuta och må bra, hur svårt kan det vara? Väldigt svårt tyvärr...

Jag klarade gårdagen, åt inte exkt som schemat men nästintill, åt en annan lunch men i övrigt var det samma. Och jag är stolt för jag åt så bra och tänkte så bra tankar om mig själv, ibland är allt så ljuvligt!

Jag räknade i "dietist" för dig som undrade!

Frukosten gick som planerat men jag tog 300g melon istället för 100g, jag har trott att jag har tagit runt 2dl yougurt innan med, men det har jag inte, mätte idag och det var dubbelt så mycket yougurt om inte mer! Oj.

Satt och kom på en sak nyss: jag borde räkna ut hur mycket mat jag faktiskt får äta! Så jag räknade ihop, och först vågade jag knappt skriva 2 skivor bröd till frukosten utan tänkte att en räckte, eftersom den "innehåller så mycket kalorier" men nej, det gör den inte. Jag borde äta mer, ändå tycker jag att jag borde äta mig mer än proppmätt på den maten jag skrivit upp hitills.

Frukost (ca 400kcal): 2skivor grovt bröd + mini keso + rökt kalkon + 1 kokt ägg + 2dl fet yougurt + 100g melon

Mellanmål (ca 200kcal): 1 äpple + 125g makrill i tomatsås (en sån förpackning med andra ord)

Lunch (ca 440kcal): 50g lättkesella + 100g frysta wokgrönsaker + 70g pasta + 100g bönor + 20g avokado

Mellanmål (ca 240kcal): Soberoglass (99kcal) + 200g melon + bröd

Middag (ca 550kcal): Banan + 2knäckebröd + keso + 2kokta ägg + 30g chasewnötter

Och inte ens denna underbart soliga dag har jag klarat det, men imorgon SKA jag klara det. Jag ska inte tänka "inte" tankar utan snarare att jag ska äta god mat och njuta. Inga fler "jag ska INTE hetsa" "jag ska INTE äta det och det" då blir man bara ännu mer sugen på det. Punkt slut för negativa tankar med andra ord. Oavsett vad min sjukgymnast säger, jag vill inte gå omkring och tänka att jag mår si och så dåligt, hur ska det kunna hjälpa mig? Ja jag vill lägga mig ner och skrika ibland, men jag gör det inte, jag försöker bli glad istället. För man måste väll inte få utlopp för alla sina negativa känslor jämt, eller? jag tycker inte om att vara negativ.

Jag har bokat in en hypnos tid nu, till hösten, och jag hoppas VERKLIGEN att det funkar för vet ni hur mycket det kostar? 1200:- för en session som är ca 50min lång, jag hoppas verkligen att det hjälper, annars är jag screwed. Men jag lägger gärna 1200:- om det hjälper mig att bli frisk. Någon som blivit hypnotiserad i detta syftet? Jag menar om det funkar för att sluta röka, småäta, gå ner i vikt, fobier etc. så borde det funka för att tänka normalt när det gäller mat och kropp med right? För det är så mycket som sitter i huvudet, och för mig får de gärna ta bort mina dumma tankar, mer än gärna! ;D