J.....
Hejsan gumman å lycka till, jag har en liten fråga som jag hoppas verkligen(!) att du kan svara på.. Det är såhär att jag lider av exakt samma sak som du.. Men jag har vart frisk i ca ett halvår, men nu är jag där igen... Det är så att jag har fått JÄTTE problem med mina tänder, speciellt framtänderna som jämt ilar värre än någonsin.. Jag undrar då om du också har sånna hår 'tandproblem'. Hoppas på svar, och framförallt LYCKA TILL!

Hoppas du lyckas ta dig upp igen, du vet ju att du kan, du har lyckats förut så vad skulle stoppa dig nu? Jag har ilningar ibland men inte så mycket. Däremot har jag frätit sönder en del av strängen man har under tungan, det är ofarligt men betyder ju att det är väldigt mycket syra om den lyckades FRÄTA sönder. Så det är något jag är väldigt orolig över. Försök ta dig ur det, borsta INTE tänderna eller drick juice efter du spytt (om du gör det) eftersom det fräter ännu mer, skölj istället med vatten och försök få i dig något att äta efter en stund. Tack så mycket och lycka till själv! :D

Anonym
Hej! Va duktig du är! bra att du kan ha kul, hoppas du får en otroligt bra resa:) Tänkte på en sak, har du någon gång provat att filma dig själv, typ ställa en videokamera i en hylla eller något, ställa dig någon meter ifrån, vrida o vända på dig själv o sen se filmen? Tänk dig som om presonen på videon är någon annan, fundera på hur du tycker personen ser ut o döm som om de inte vore du, skriv ner vad du tycker. Det kan ju rentav bli komplimanger åt dig själv:) Bara en ide' Kram:)

Tack så mycket! :) Ja resan var underbar, som en fräsch nystart. Nej inte filmat däremot tagit kort med autofunktionen, jag tog lite bilder åt min pojkvän förra året, med ja inte så mycket på mig, och jag fick en chock när jag sedan såg bilderna, en bild där jag stod upp mot en vägg och när jag såg den såg jag bara hur sjukligt mager jag var. Så att filma vore kanske bra som en boost. Fast det känns som att jag skulle tycka att det var löjligt, även fast jag varit med i lite filmer i skolan förut, fast då i andra roller och inte som mig själv. Men jag ska fundera på det, eller rättare sagt jag ska testa det. :D

Evelyn
-vad har du vägt som mest/minst?
Som minst (förra sommaren: 44kg till 175cm) och som mest (nu: 51kg till 175cm)
 -vad gick du för linje på gymnasiet och vad ska du plugga till nu?
Jag gick estet på gymnasiet, nu ska jag plugga teknik med en liten tvist.
 -vad hade du för poäng när du gick ut 9:an? :)
Kommer inte ihåg, det var vg i genomsnitt har jag för mig.
 -har din ätstörning påverkat dina studier?
Ohja, jag hade grymt dålig närvaro när det blev som värst, orkade inte med och sket i allt.
 -vad i ditt liv har mest blivit påverkat pga din äs? (förlorat kompisar, din pluggade, din tonårstid, ?)
Alltihop faktiskt, man märker inte när man förlorar sina vänner, tonårstid eller slutar gå på lektionerna, det går så sakta, gradvis, man slutar höra av sig, slutar gå ut, tankar om att jag inte vill äta godis och säkert kommer få förklara mig gjorde att jag stannade hemma någon gång, och någon gång blev till ofta och så vidare.
 -hur gammal var du när allting började, och hur började allting?
Jag var 16år och skulle just börja gymnasiet, jag var deprimerad och hade problem med min kille, och droppen som fick det att rinna över var att jag gick upp till 50kg (även då var jag 175cm så jag vägde för lite innan jag blev sjuk med) innan hade jag vägt runt 45-47 i flera år. Så det var nog ett sätt att få honom att se mig, att känna mig snygg, som att det var det som var felet. Hade jag fått hjälp för min depresion hade det kanske aldrig hänt, men det fick jag inte, för man var tvungen att blanda in föräldrarna och det vägrade jag så då sket jag i hjälpen, inte smart!
 varför fick du din äs?
Läs i frågan över!
 -vad ligger ditt bmi på nu och vad är det lägst bmi:et du haft?
Nu ligger det på 16.7 och det lägsta var på 14.4
 -har du dåligt blodvärde?
Såsom i blodtryck etc? Jag har för lågt blodtryck, det varierar ganska mycket men ungefär 60-80 i undertryck och 80-100 i övertryck. När jag vägde som minst skillde det bara 10 nummer mellan under och övertrycket, så jag behövde verkligen lägga på mig lite. Jag såg svart och var svimfärdig nästan jämt.
 -har du några syskon?
Ja en bror och en syster.
 -hur kan din familj inte märka att du spyr efter maten eller märka att du har en ätstörning?
Jag spyr inte efter maten men efter att jag har hetsat, och ibland ser dom ju att jag äter sjukt mycket godis, nötter, glass etc. och sedan går in på toa, men jag låtsas alltid ta ett bad, men det borde höras ut och dessutom tar jag ofta inte ens ett bad så jag är inte ens blöt i håret när jag kommer ut. Jag tror att om man inte vill veta något så stuntar man även i att oroa sig för det.
 och låta dig göra en egen mat varje dag?
Jag har lagat egen mat sedan 7an så i 6år nu, det började eftersom jag blev vegetarian och de inte orkade laga två olika maträtter, plus att jag inte gillar sådan mat dom äter oavsett, så det har bara blivit så. Plus att jag gillar att laga mat!
 -har du alltid haft dåligt självförtroende?
Nej, på lågstadiet och mellanstadiet hade jag jättehögt självförtroende, var riktigt kaxig, men det var kul, jag sket i vad andra tyckte, tänkte och sa. Men högstadiet försökte jag vara som alla andra, smälta in, och det var början på mitt dåliga självförtroende tror jag.
 -hur länge har du och din pojkvän varit tsm? =)
I 4 år! :O
 och hade du redan problem med maten när ni träffades?
Nej, inte till en början, jag var frisk ungefär hela det första året, nästan.
-och en sak jag alltid undrat.. vad har du för färg på håret ? :) långt/kort?
Jag har ljust gyllenbrunt (blandning mellan mörk mörk blondt och ljust ljust brunt), mellanlångt
-och om du skulle vilja(förstår verkligen om du inte vill eller orkar).. skulle du kanske kunna lägga in bilder, kanske endast på kroppen med tanke på att du vill vara anonym, på tiden innan din ätstörning, när det var som värst, och hur du ser ut nu? konsig fråga jag vet, förlåt.
Jag lade upp något sådant för några månader sen, kan göra det igen, jag börjar faktisk bli nöjd med min kropp nu, trots att jag aldrig vägt så här mycket innan!

 och förlåt ifall frågorna är jobbiga, jag respekterar att du inte svarar på dom om det inte känns bra! förövrigt så tror jag verkligen på dig, har alltid gjort och kommer alltid att göra. eller "alltid gjort", iaf från första dagen jag började läsa din blogg, då du skrev om att du heståt ungefär varje dag, även då trodde jag på dig. jag har ingen aning om vem du är men ändå känns det som om jag känner dig. du verkar iaf vara en jättestark och underbar person, och du är alldeles för bra för allting som har med ätstörningar och ångest att göra! forsätt kämpa, en dag kommer du vara ute ur allt det här! :)

Oj det var mycket frågor! :) Men det är bara kul! Tack så mycket, vad söt du är, jag hoppas att du inte har ätstörningar, eller att du inte kommer få det. Ifall du har det så kämpa dig ur dem, det går, det är jag alldeles hundra på, vill man så kan man! :)

amanda
Var det ditt ex som gjorde att du fick ÄS? eller vad tror du? hur såg din uppväxt ut? hur ser din relation ut till dina föräldrar? kram kram

Det är min pojkvän och inte mitt ex, vi hade ett förjävligt år kan jag ju säga, men vi löste det. Min uppväxt var bra, eller jag var mobbad ett tag, men aldrig för min vikt, jag har ju alltid varit den spinkiga tjejen. Mina föräldrar har jag väll ingen sån kontakt som man borde ha med, vi pratar knappt etc. men det beror på mig, jag ogillar när de försöker komma nära inpå mig, klarar inte av det. De vet ju inte om att jag varit deprimerad och gråtit och haft ångest varje dag i mer än ett år, och de vet inte heller något om mina ätstörningar, det säger ju en del...

Men jag tror inte att det är min pojkväns fel absolut inte, han har velat att jag ska gå upp i vikt, och det är inte heller mina föräldrars fel. Utan det är att jag inte fick hjälp mot min depression, den gick över till ätstörningar helt enkelt. Jag skulle fått hjälp om mina föräldrar fick veta och sitta i samma rum när jag berättare för nån psyk tant, och det vägrade jag, så jag struntade helt i det istället.

Rensar och packar om vartannat, ska inte ha med mig allt, men mycket. Kom till min låda med gamla dagböcker och fann min ångestbok. Det är mer passande än dagbok. Året 2006 var inte kul, det var då jag fick ätstörningar men framför allt så mådde jag så sjukt dåligt, jag har alltid tänkt tillbaka att "jag mådde väll lite dåligt, alla har en sådan fas" men när jag nu läser att jag gång på gång planerar att döda mig, stoppar i mig massa okända piller, har ångestattacker nästan varje dag och jag är så kärlekskrank, jag och min kille hade ett on off förhållande som verkligen inte funkade som on off förhållande, när jag läser dagboken vill jag bara skrika till mitt gamla jag att "gå vidare!" jag tog på mig all skuld för allt, levde efter hans liv, efter hans åsikter. JAG försvann. Ville bara vara till lags.

Jag misslyckades idag, jag försökte unna mig en normalportion glass, och åt den, njöt so long so good. Men sen när jag ätit klart den började ätmonstret börja skrika efter mer och att jag ändå kommer bli tjock. JAG KOMMER INTE BLI TJOCK! Jag kommer möjligen bli normalviktig, men jag är fortfarande underviktig oavsett vad mina tankar än säger. Men jag hetsade och spydde, fast inte allt, jag blev besviken på mig själv och sa att jag inte ville spy mer så jag slutade. Man märker direkt att det är dåligt för kroppen, allt svartnar när jag är uppe i en hets eller försöker resa mig, och efter att jag spytt dunkar hjärtat snabbare än jag kan förklara. Och så är jag sjukt rädd för att skada tänderna.

Ska dricka lite vatten för att skölja bort alla hemska syror nu, jag ska klara det imorgon och resten av veckan. Jag ska ta en dag i taget. Och jag ska äta normalt idag ändå, jag ska skita HELT i ätstörningen, nu är det jag som gäller, jag behöver bli frisk och jag vill det så sjukt mycket. Men om man vill något så måste man också offra lite för att få sin vilja igenom.

Åh varför ploppar ångesten upp nu? Jag som skrattade och var så glad nyss. Jag hetsar inte och har inte gjort idag. Men hetsen skriker i mitt huvud, men jag tog en macka och 2 små plommon istället. Jag ska klara detta. Jag vill och kan!

Det känns så sjukt att detta är min tionde dag hittils, jag har ätit frukost, mellanmål, lunch och åt nyss 2 små chokladbitar sweizer nöt, mums, men ångesten slog på lite. Det snurrar lite i huvudet, men jag vill inte hetsa, jag har sprungit omkring och packat hela dagen, packat, skrattat, dansat och hoppat runt som en liten galning. And I love it!

Tack för alla söta kommentarer, ni gör mig ännu gladare än jag redan är! Jag har klarat den här dagen med, så nu har jag klarat 9 dagar i sträck, helt otroligt. Och hetssugen har jag inte varit heller, jag har ju ätit godis (kanske 7bilar) några nötter och mat utan att tänka på vad det innehåller. Jag har ätit det jag varit sugen på när jag velat och struntat i regler om exakta tidslag som jag tidigare alltid gjort. Nu ska jag glädja mig över detta men komma ihåg att det kan svikta på en dag, så jag ska hålla koll på mig själv. :)

Jag är nervös nu, jag flyttar nästa vecka, och börjar skolan. Jag flyttar och bor ensam, BO ENSAM. Kommer jag klara maten lättare eller svårare? Jag kommer inte ha råd att hetsa, så det kan jag bara glömma. Jag vill bli frisk, jag vill må bra, jag vill klara av min utbildning och jag vill få bra självkänsla och självförtroende igen. Ska packa nu, packa hela mitt liv. Läskigt att tänka så. Jag ska äta lunch varje dag på en resturang bredvid skolan som har rabatterat pris för studenter för 30 eller 35kr tror jag det var, och då ska jag äta mig mätt, äta en hel portion. Jag ska vara duktig, för min egen skull. Jag vill bli frisk för min egen skull. Inte för någon annans. Om någon inte gillar min nya kropp, mitt nya jag, så ska jag bara skita i dom, för jag kommer alltid att vara jag, och är det ätstörningen de gillar så kan de gilla någon annan för man kommer alltid ha folk omkring sig bara man är sig själv. :)

Jag är så glad, så glad, så glad! Jag har haft en UNDERBAR semester, verkligen bäst, det har varit sol och varmt väder, bad i havet, god mat, kärlek och shopping. Jag har klarat 8dagar(!) med att äta rätt och inte hetsa, jag har druckit drinkar, jag har ätit glass, jag har ätit nötter, jag har ätit vitt bröd, jag har ätit ris, jag har ätit snacks men jag har ätit i måttlig mängd, njutit av det och inte spytt. Jag sitter nu och har ätit kanske 5 bilar (godiset) utan att tänka att jag måste hetsa. Jag är så sjukt stolt. Jag hade hoppats att resan skulle hjälpa mig, men hade aldrig vågat hoppas att det skulle gå så HÄR bra. :D

Första gången jag klarat en hel vecka sen kanske 10 månader tillbaka eller ännu mer! :O

Ska fixa lite lunch nu, ville bara säga att jag mår bra, hoppas ni har haft en bra vecka ni med?

Igår var en underbar kväll/natt, dansade med mina vänner, pussade på min älskling, drack goda drinkar och bara njöt av livet! Jag har träningsvärk efter all dans igår!

Idag har jag inte klarat dagen, men jag får försöka se det lite positivt, dom senaste dagarna som jag inte klarat så har jag hetsat/spytt 1 gång per dag och det är ju bättre än att förstöra hela dagen med att hetsa och spy om vart annat  gång på gång som jag gjort så många gånger. Jag vill inte kasta iväg mitt liv på sådant, jag vill njuta av mitt liv och ha roligt. Ikväll åker jag till cypern med min älskling förresten, 1 veckas sol och bad gör mig nog gott!

Ha det så bra så länge! Pussar

Jag klarade som sagt inte dagen igår men jag klarade hela kvällen och hade en underbar dag. Lyssnade på konserter, gick runt på stan med roliga människor. Drack öl med roliga människor, var lulligt och glad. Skapade nya planer, jag ska till stockholm och festa om någon vecka, kul kul. :D Och ikväll blir det party, party, paty. Jag ska dricka goda drinkar och glömma morgondagen!

Låg och småpratade med min kille igår natt, så mysigt, han sa att han ville gifta mig när vi fyller 24 eller 25 och sedan skaffa barn och flytta till något hus. Vi är redan förlovade men han var inte säker på att jag verkligen ville gifta mig, men det vill jag. Han är mitt allt. Kommer bli svårt att flytta ifrån honom när jag börjar plugga.

Sen kom vi in på ätstörningar med på nått vänster, eller jag var lite orolig att han och hans kompisar skulle förakta mig bakom ryggen om jag gick upp i vikt, för de kan kläcka ur sig utan att tänka på det "jamen fyfan hon är ju tjock!" om sina ex etc. Men han förklarade att det var tjejer som vägde över 100kg, och att de menade det mest för att de var arga på dem av andra orsaker. Jag borde nog vara lugn med tanke på att hans kompisar frågat honom om hur jag mår, och sagt att jag borde äta mer. Och så trodde min kille att jag var nästan helt frisk nu, fast det är jag långt ifrån.

Jag klarade gårdagen, och jag klarade att äta pizza, även om det bara råkade vara en halv. Och den var god, väldigt god. Jag måste inse att det inte är något måste att vara underviktig, världen går inte under bara för att jag är normalviktig. Och mina två bästa vänner som också är smala, fast utan att ha ätstörningar, väger mer än mig och har högre bmi eftersom båda är kortare än mig, ena kompisen som jag anser ha en fin smal kropp har samma bmi som mig om jag går upp 9 (!)kg. Så vad är det som jag är så rädd för? Jag har inte klarat denna dagen, och jag skäms, jag vill inte hålla på så här längre. Det här är inte jag längre, JAG håller inte på så här. JAG njuter av livet, är positiv och skrattar mycket. Tyvärr stämmer inget av dom sakerna in på mig de senaste åren, men det ska det bli ändring på. Jag njöt som en galning igår, det var riktigt härligt. Och idag ska jag på fler konserter och umgås med vänner. Och jag ska äta och strunta i kalorier, jag ska äta när jag är hungrig oavsett om jag har ätit innan.

Denna dagen har blivit en småätar dag!

• 8.00 gröt+bär+keso, ägg, te
  
• 10.00 4mini tomater, 1 grov macka med makrill på tub och mini keso
  
• 11.30 sill, surkål, inlagda ärtor, tomat och 2 mini fullkornsnaanbröd med bregott på
  
• 13.15 1 äpple, 1,5dl turkiskt yougurt (3.5%fett) och ½dl musli
  
• 15.00 2 delikatess knäckebröd med mini keso

Men det är bättre att jag småäter än att jag hetsar, big time! :D

Anonym om Ändring!:

 Det är mänskligt det här med "problem" som skiftar på det där viset mellan (i både ditt och mitt fall) ansikte och kropp. Till när du känner ångest över maten du ätit (du kanske ex. kopplar det till att du riktigt kan känna att du växer och blir större, även fast du inte gör det) så finns det ett knep som ofta används. Funkar inte alltid. Istället för att kämpa emot en (ångest)känsla, försök förstärka den. Ansträng dig riktigt för att uppleva den starkare. Alltså inte genom utåtriktad aktivitet utan i ditt inre. Ofta blir den svagare och kan ibland försvinna av sig själv en stund. Sannolikt en homeostatisk mekanism som syftar till balans i nervsystemet det bästa är alltså att försöka återkalla känslan utan att koppla den till den tanke eller händelse (fula bilder, ätande, spegelbild) som utlöste den. Inom KBT räknar man tankar/händelser till beteende. En negativ tanke är alltså ett mindre ändamålsenligt beteende. Sannolikt förstärks känslan om man återkallar beteendet. Känslan i sig tenderar istället att utlösa kompensering i nervsystemet. I första hand alltså förstärka känslan. Om den är för jobbig och direkt utlöser negativa tankar/beteende kan man försöka hitta en mindre hotfull situation med liknande känslor att arbeta först med. Det gäller att hitta en nivå där man kan acceptera känslan äveen om den är jobbig. Vilket gör att du kan slippa hetsen. Det finns tekniker för att kunna stanna kvar i känslan med ögonrörelser eller sk "tapping" (knackning). Du kan titta på http://www.tapping.com/ där det finns en video. Försök avleda negativa bilder/tankar på något sätt, fokusera hela tiden på den rena känslan. Jag tror inte att punkterna som han knackar på i videon i sig har någon betydelse, utan att han använder en komplicerad procedur som kräver koncentration och på så sätt avleder tankarna, samtidigt som man framkallar känslan, som är en rent fysisk upplevelse. Men om känslan är för stark blir det svårt på egen hand. Försök hitta en mindre uttalad känsla för att träna på. Om en bild av ditt ansikte framkallar kraftigt negativa känslor borde det finnas en situation som framkallar en liknande känsla, men i mindre grad. En bild av ett föremål, ett klädesplagg eller kanske en annan kroppsdel som är mindre laddad. Försök hitta det föremål som utlöser den minsta graden av känslan och arbeta dig sedan uppåt i en hierarki. Om man behandlar en ormfobi, så kastar man inte in sig i en ormgrop direkt, utan börjar stegvis. Kan du göra en hierarki med 5-10 steg? Eller börja med en mindre kraftig negativ känsla på något helt annat område, irriterande barn, busschaufförer eller dylikt. Hoppas du förstår principen? En förträngd känsla tenderar där emot att förstoras och sprida sig till andra objekt. Som när du försöker förtränga din ångest med hets eller genom att frenetiskt träna eller begrava dig i något på annat sätt. En person med en specifik fobi får oftast flera med tiden (börjar kanske med magen, sedan är det låren, hakan, armarna, hela kroppen och sedan personligheten.) En lyckosam behandling mot en specifik fobi tenderar att få en positiv spridningseffekt på andra fobier. Om man ser mekanismen som en "ond" cirkel där en situation/tanke utlöser en känsla som utlöser ett beteende som sedan förstärker tanken/situationen så går det att tänka sig att mekanismen kan fås att gå åt andra hållet. En "god" cirkel skapas. Hoppas att du förstår och att det kan vara till hjälp för dig. Detta funkar för många, men inte alla förstås. Kramar

jag har fått så underbara och kloka kommentarer för igår, ska kopiera dom och lägga upp så att alla kan läsa dom så fort jag kommer till en vettig dator som kan kopiera texten. ;P

Idag struntade jag i min morgonpromenad, men åt ändå en vettig frukost och sedan en macka med fetaost och kräftstjärtar till mellanmål. Men sen visade det sig att jag skulle vara ensam hemma, och då funkade det inte, jag föll för hetsen, jag måste lära mig att jag inte "unnar" mig en hets utan att det är något hemskt jag utsätter mig för. Och vipps så stod jag med huvudet ner i toaletten, och även idag fick jag inte upp allt, bara för att de jävla kakorna fastnar som en propp i halsen på mig. Så jag är lite sur, jag hade kunnat äta nån/några kakor och njutit, men nej jag hetsade och spydde upp NÄSTAN allt, men några är ju fortfarande kvar i mig. ÅH.

Ena sidan av mig vill gå tillbaka till att gå ner i vikt etc. medan den andra sidan vill gå vidare, bli en vuxen kvinna i en vuxen kropp, jag är trots allt 19år nu, jag måste också växa som alla andra, dom jag jämför mig med är folk som lider av ätstörningar, jag måste jämföra mig med VANLIGA människor. Men jag känner mig så äcklig när jag går upp i vikt. Det är nackdelen.

Jag tog ett äpple efter mackan, men sedan gick det inte, det blev hets och spya. Jag spydde även upp lite av lunchen men fick ändå inte upp all hetsmat, det blir så knäppt ibland. Så nu sitter jag här med kinder som blossar varmt, en kropp som skakar och en blick som flackar. Mitt huvud dunkar och jag intalar mig att detta var sista gången. Men är det verkligen det?

Det är så konstigt med kroppsuppfattning, jag har nästan alltid tyckt att min kropp ser bra ut oavsett om jag velat erkänna det eller inte, men däremot avskytt mitt ansikte nu de senaste åren, först NU när jag börjar hata min kropp så börjar jag verkligen gilla mitt ansikte. Jag fattar verkligen inte! Jag vill gilla både min kropp och mitt ansikte, varför ska det vara så svårt?

Men jag har kommit på några saker jag ska göra för att bli friskare:

• Planera vad jag ska äta, jag får sticka iväg från planeringen och ta något annat istället men det ska vara liknande i näring.
• Börja träna för att få upp lite självförtroende och få en hälsosam kropp.
• Sluta köpa tjejtidningar och "hälso"tidningar - båda ger omedvetet komplex
• Belöning när jag klarat en hel vecka.

Vad gör ni för att bli friskare, vad har hjälpt er?

Ni är så underbara som får mig att le när jag läser era kommentarer, ni stöttar mig när jag verkligen behöver det! Och jag ska ta till mig era råd om att äta mer. Men det är svårt, jag känner mig som en jätte fysiskt nu. Men jag har klarat mig hittils idag och det är bra. Jag har haft en kanon fin dag med, började dagen med en powerwalk i 45min och åt sedan frukost, legat och solat och försökt hjula (går inte så bra...) och tog en 45min promenad efter lunchen i solen, mys! Vad jag har ätit skriver jag senare ikväll som vanligt. Och jag ska skärpa mig, jag har varit duktig idag tycker jag. Hoppas det går bra för er med och att ni njuter av det fina vädret!