Idag måste jag klara att äta och att inte spy, april månad ska jag klara minst 1 dag per vecka och hela veckan har gått utan en enda bra dag, även om jag dragit ned på hetsandet till 1ggr per dag vissa dagar och inte så mycket hets, men idag måste jag ändå klara HELA dagen. Och det ska jag med, även fast jag har en godispåse i mitt rum som lockar, men nej, jag behöver inte den. Idag ska jag äta mat inte godis. Och om jag ändå råkar äta någon godis så STANNAR den i min mage, punkt slut.

Började dagen med lite frukost:

Havregrynsgröt (eller egentligen havre&korn) med hallon och lite mjölk
1 kokt ägg
1 glas järn+c-vitamin dryck

Planer för dagen är: Mysdag och senare ska jag iväg på vattengympa i 45min, ska bli kul.

Varför kommer ångesten även när jag äter nyttig mat? Åt wok gjord på grönsaker, tonfisk och bönor och åt lite avokado till det, men ändå kommer ångesten och säger åt mig att äta onyttigt för att sedan spy upp maten (hatar att spy ren mat, känns som fyllespya allt blir så surt, men jaja...) så sagt och gjort jag bakade för att trycka i mig och sedan spy, varför håller jag på så här? För att jag kan? För att jag inte kan sluta? Hur som helst så vill jag ha ett slut på det nu.

För övrigt så MÅSTE jag klara hela dagen imorgon om jag ska lyckas med mitt mål denna veckan med, och det vill jag. Någon som har några tips på vad man ska göra efter man har ätit och ångesten börjar samlas i huvudet?

Idag ska jag inte träna utan ta det lugnt, har hållt på att möblera om och fixa i mitt rum någon timma nu på morgonen, och har träningsverk i hela kroppen sen jag tränade i förrgår. Men det känns sådär småskönt. :)

Jag har lite småångest inför Studenten, självklart längtar jag som bara satan, men samtidigt så vet jag att studenten = hejdlöst mycket mat och dessutom fokus på mig. Det vill säga, jag kan inte slippa undan att ta efterrätt utan att stå till svars inför alla gäster, hmm. Men jag ska skriva upp varenda litet recept på maten som ska serveras och sedan ge dem till mamma, eftersom jag inte kommer kunna laga maten själv och jag är extremt kinkig om någon annan lagar mat åt mig, tror att de har i vetemjöl, grädde, smör och allt sådant som jag får ångest över. Efterrätterna är som sagt det värsta, för jag brukar alltid baka jättemycket och jättegoda tårtor, bakelser, kakor etc. och det kommer jag göra även nu, men funderar på att även ha en fruktsallad så att jag kan äta frukt och en liten, liten bit tårta. För ångest på studenten vill jag verkligen inte ha! Den vill jag komma ihåg som en av de bästa dagarna i mitt liv!

Jag har promenerat i nästan 4 timmar idag (!), fast inte i en klump utan 2h, 1h och sen 1h till. Fast jag gjorde det inte för att träna utan för att det kändes skönt, det har varit så underbart väder hela dagen med sol och värme, sånt gillar vi! Jag ska inte säga att jag klarade hela dagen, men jag försökte, jag åt en bra frukost, ett mellanmål och sedan gick jag i 2 timmar (istället för att gå och köpa godis och spy, ångesten smög sig nämligen på), åt lunch när jag kom hem från promenaden, en stund senare hetsade jag och spydde men sedan åt jag lite bulle med en kompis (nästan en halv bulle) utan att få en endaste skuldkänsla, det kändes bra, och har ätit lite mackor och yougurt just. :)

Som sagt - en hyffsad dag!

Hur har det gått för er?

Fråga:
Idag har jag gjort något bra, något otroligt bra. Jag har hittat till din blogg! Det känndes verkligen underbart att få läsa om någons liv som påminner om mitt eget. Att veta att det finns folk som har det som jag, inte folk som tror sig förstå och tror att det hela går att förändra på en eftermiddag,utan att det är mer än så.
Jag har en fråga som jag bara måste ställa till dig..Är dina föräldrar medvetna om att du har ätstörnigar? Just nu är jag inne i en period där jag inte riktigt kommer fram till om mina föräldrar borde veta vad som händer i mitt liv med det finns också en del av mig som protesterar tvärt och säger att det är bäst om de inte vet...Tacksam för svar, och än en gång tack för en underbar blogg! Kram

Svar:
Åh vilken härlig kommentar och välkommen hit! Det är många som lider och som sagt så är det inget som går över på en  eftermiddag, det ligger både psykiskt och fysiskt, men det går att bli frisk och när man väl blir frisk tror jag (och hoppas) att man är ännu starkare i sig själv än vad man hade varit om man aldrig blivit sjuk.

Mina föräldrar vet ingenting, jag har ibland trott att de anat något men enda gången de var lite smått oroliga var när jag gick ner till 44kg och då frågade de lite smått men jag avfärdade dem, men nu tycker jag att det är konstigt att de inte kopplar ihop mina konstiga matvanor - när jag äter för att inte spy äter jag så nyttigt som jag bara kan, och oftast annat än resten i familjen, men ska jag spy så kan jag vräka i mig massa godis trots att jag predikerar om att socker är dåligt. Om du ska säga det till dem är upp till dig, jag tror att det hjälper att berätta, men jag och min familj är inte så nära av oss även om vi inte har några problem så pratar vi aldrig om sådant så det hade bara känts dumt för min del.

Tack för att du kollar in bloggen! :) Kram!

Åh vad det är härligt att vakna med solen i ögonen, helt underbart! Har nyss ätit frukost, ska packa ner lite mellanmål och mat till dagen och sedan ge mig iväg, jag ska på arbetsintervju nu på morgonen, hoppas på det bästa. :) Sedan ska jag, tro det eller ej, till skolan! Min närvaro kommer bli överlycklig. Och ikväll är det utgång med massa vänner som står på listan, har inte bestämt mig om jag ska dricka eller inte däremot, jag är lite nojjig över det eftersom jag då börjar tänka ifall jag måste dra ner på maten för att kompensera etc. Jag vill inte behöva tänka på sådant nu. Idag ska bli min duktiga dag. Helt klart! Och jag ska förbereda mig bra och äta ofta så att jag aldrig blir riktigt sötsugen!

Gå ut och njut av solen med er!

Hur kommer det sig att tidningar som förespråkar hälsa nästan alltid förespråkar diverse farliga dieter? Kan ta en tidning som jag börjar tappa förtroendet för mer och mer, "Topphälsa", deras nya nummer damp ner i min brevlåda för en stund sen, och det första som slår mot mina ögon är "-8kg till midsommar, ÄT SÅ MYCKET DU VILL & rasa i vikt". Inne i tidningen fanns det till och med en insändare av en läsare som påpekade att man inte ska tänka så mycket i dieter att man bara går upp när man börjar äta normalt igen, och de svarar att de inte har så mycket dieter just därför men att det kan vara ett bra sätt att kickstarta kroppen på. Jag vill bara säga en sak; våran kropp är inget fordon, den behöver inte kickstartas, det är bättre att låta det ta sin tid istället. Dessutom ska man aldrig ha en diet som ser ut som följande i en tidning enligt mig:

Frukost: 240kcal
Fika: 120kcal
Lunch: 225kcal
Fika: 100kcal
Middag: 523kcal

Totalt: 1208kcal

Och trots detta skriver de att dagsbehovet för en kvinna ligger mellan 1600 - 2300kcal, jag tror snarare på att äta nyttig mat och i riktiga mängder men att börja träna om man vill gå ner i vikt.

Fast detta är ju inget emot deras "hollywood special" som de hade i somras om jag inte har helt fel, den triggade mig så enormt, där stod det om både detoxer där man bara dricker varmt vatten med honung och citron - till frukost, lunch och middag! Eller vad sägs om att bara äta kålsoppa? Men de la ju till en liten kommentar att "en del dieter är farliga och konstiga" ja men vad bra att ni säljer era nummer med dem då? Och inte ens skriver ut VILKA som är farliga, men ni kanske bara ville visa Svenska folket vad folk i kändiseliten äter inför sina turnéer? Ni glömde nog bort faktumet att folk testar alla möjliga dieter som det skrivs om, ska ni vara en hälsotidning så var det på riktigt, det är INTE hälsosamt att banta!

Mina planer så här långt:

• Äta lunch (funderar på blodpudding, potatissallad och sallad)
• Åka och träna (både styrka och kondition)
• Bygga ihop lite möbler hemma och städa
• Mysa med pojkvännen
  

Och nej jag har inte "klarat" den här dagen, men jag ska göra den så bra jag kan trots allt. Kramar på er, ni betyder otroligt mycket för mig!

Jag vägde mig nyss och jag väger 50kg, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Jag ligger inte på en vikt med början av en 4a längre. Jag vill slå och krama mig själv på samma gång, nu är det lika bra att jag skiter i vikten för det var den där siffran som var den jobbiga, eller?

Det är så många tankar som flyger i mitt huvud just nu, jag har inte många veckor kvar tills studenten nu så jag borde skärpa mig i skolan. Och om jag ska skärpa mig i skolan så måste jag även skärpa mig vad gäller maten. Men det är svårare än det låter, ångesten är på mig så fort jag ätit upp, jag har inga problem att äta, det är efter allt kommer. Och efter studenten så ska jag dels jobba och sedan även läsa vidare, och då måste jag verkligen ha kroppen och psyket på topp, inte nere i botten som nu.

Men jag försöker tänka positivt när jag ser min kropp, jag ska älska mina former istället för att sukta efter en skelettsmal kropp. Mina bröst börjar växa lite, till och med så att jag märker det. Det är mycket positivt.

Imorgon ska jag på anställningsintervju och skippar därför skolan då, kanske inte det bästa att göra men jag vill verkligen ha ett jobb till sommaren.

Just nu känns allt så kaos, varför gör det det? Jag har en underbar pojkvän, underbara vänner, en bra familj, söta husdjur, bra betyg trots att min närvaro är dålig. Men just det, sjukdommen, den är kaoset, inte jag.

Jag ska vara snäll mot min kropp, den förtjänar inte att bli misshandlad av mig längre.

Idag bli det ingen skola trots allt, har just tagit ett långt skönt bad istället för att vräka i mig onyttigheter, det är ett bra steg! Hittils har det gått bra idag, förrutom faktumet att jag åt 2 skivor (grovt) bröd istället för 1 och ett äpple på det med. Men jag ska behålla det i magen ändå, det mår bra av att vara där och jag behöver ändå gå upp något kilo innan jag träffar min sjukgymnast nästa gång, annars blir hon nog inte så glad på mig.

Idag ska jag enbart gå på en lektion hade jag tänkt, jag håller på att bli sjuk och hela min kropp är så slutkörd så den är värd att bara vila upp sig (ska kanske passa på att träna lite med, beroende på hur pigg jag känner mig). Har räknat ut att det är 6 veckor tills betygen sätts (efter det så måste det väll ändå vara frivilligt i skolan, vad gör man där då?)

Ska planera maten för idag lite:

Frukost: 2dl bär (hallon, blåbär och björnbär), 1msk mini kesella, 3dl miniyoggi och 1dl müsli (Har just ätit)
Mellanmål: En fralla
Lunch: Lax med fullkornspasta och grönsaker/ alternativt äta i skolan
Mellanmål: Yougurt och lite frukt
Middag: Äta med dem andra
Kvällsmat: En macka

Det ser väll bra ut? Om jag bara kan hålla det med, men jag ska försöka, så kan denna dagen bli veckans "bra-dag" :D

Det känns som om hela min kropp ska explodera, det känns som om den sakta dör. Varför dödar jag mig själv? Detta kommer nog inte vara ett särskilt positivt inlägg så dras du lätt med i negativa tankar, kolla på något gulligt, upplyftande istället. Jag mår verkligen inte bra, min kropp är svag, jag är svag, mitt psyke är svagt, jag tror att jag klarar det men jag gör det inte. Och jag tror det beror på att jag inte träffat min sjukgymnast på ett tag nu, hon är mer värd än jag först trodde, hon hjälper mig sjukt mycket även fast jag inte riktigt förstått hur. Men just nu är jag bara svimfärdig, jag har ätit så mycket skit idag att ni inte ens kan ana, och spytt nästan lika mycket, men inte allt och det är det som grämer mig mest, vetskapen om att det är där i min mage. Jag är snurrig, trött och jag vet inte vad. Jag skulle vilja sova i en hel evighet och vakna upp utan problem, tänk så underbart det hade varit. Varför kan jag inte få göra det?


Inte dansade jag ikväll heller, min kropp orkar det inte även om hjärnan slår och piskar mig för att jag inte åker iväg ändå, jag har ätit för mycket så jag borde träna, men hur vet jag om jag ätit för mycket, lagom eller för lite om jag bara spyr?

Jag försöker som en galning att hålla kvar maten och att inte få ångest, men det är så mycket svårare än man kan tro. Det är som om jag straffar mig själv. Denna dagen har inte varit min bra dag idag.

Ska iväg och dansa ikväll i alla fall, det ska bli skönt. :)

Är hos min farmor nu, därav den dåliga uppdateringen. Tack för alla söta kommentarer, speciellt en kommentar fastnade riktigt; "du förtjänar inte att spy, ingen förtjänar att spy" indeed, jag kunde inte sagt det bättre själv. Tyvärr har jag inte hållt det så. Igår var en mysig dag om man tänker bort matfronten, påskmiddag med släkten, tårta, nötter och godis i överflöd. Jag som ville ta ett break med nyttig mat. Jaja, det får jag ta nästa vecka till.

Jag har kommit på ett nytt mål för övrigt:

April: Ha minst en dag i veckan då jag äter tillräckligt utan att kompensera (spy med andra ord.)
Maj: Ha minst två dagar då jag äter tillräckligt utan att kompensera.
Juni: Ha minst tre dagar då jag äter tillräckligt utan att kompensera.
Juli: Ha minst 4 dagar då jag äter tillräckligt utan att kompensera.
Augusti: Ha minst 5 dagar då jag äter tillräckligt utan att kompensera
Semptember: Ha minst 6 dagar då jag äter tillräckligt utan att kompensera.
Oktober: Äta tillräckligt utan att kompensera, hela veckan!

Om jag följer detta borde jag med andra ord vara kroppsligt frisk i oktober/november, vilket nog är en hyffsat bra planering för jag vill inte gå för snabbt fram, då kommer jag bara ramla tillbaka in i dåliga vanor igen, jag ska ta en månad i taget och vänja kroppen. :) Nu ska jag verkligen klara det! (Sen ska jag förstår försöka klara fler dagar i början med, men när det står 2 dagar i veckan så får jag tvinga mig själv att inte spy oavsett om jag har ätit godis eller inte, det som hamnar i magen ska stanna där!)

Nu börjar det bli påsk, det ska bli både roligt och nojjigt, det kommer bjudas på en massa sötsaker och av sötsaker hetsar jag...

Men jag ska försöka äta av ägg, lamm, fisk och grönsaker istället så att jag blir mätt tills desseren! Jag är smart! Men jag ska äta tillräckligt annars är det ingen mening.

Jag har just ätit frukost, det börjar bli lättare även om ångesten försöker bryta sig in just nu, men jag ska ignorera den! Hur går det för er i påsk?

Middagen gick bra, jag kände mig duktig som lagade mat åt hela familjen, så mysigt när man sitter ner allihopa och äter och pratar. Det blev råris med ugnstekta grönsaker och bön/äppelsallad, riktigt gott faktiskt.

Jag blev jättenojjig förut idag precis efter att jag hade spytt så sa pappa att han och mamma ville prata lite med mig (det lät som att det var ganska seriöst, dessutom satt de i vardagsrummet precis utanför toaletten...), men sen visade det sig bara vara att de ville prata om studenten. Herregud vad de skrämde upp mig, men det är ännu ett pepp för mig - jag vill inte känna mig rädd för att bli påkommen med att spy därför ska jag sluta spy! Logiskt.

Den här dagen har inte gått som jag har velat, en massa hets och inget bra alls. Men jag tar nya tag imorgon, då blir det myspysdag! Med bra mat! Jag har köpt hem massor med nyttig mat så nu ska det ätas mat och inte sötsaker!

Jag klarade gårdagen, fastän min pojkvän mumsade chips och jag hade en stor godispåse framför ögonen, jag tog mig ett äpple och drack ett gott te istället för att falla för grupptrycket och sedan få ångest och spy. Jag klarade hela dagen och nu är jag stolt. Så jag har redan nått mitt mål med att ha en bra dag denna veckan, men jag vill gärna ha så många som möjligt, så idag ska jag klara med.

Jag var hos psykologen igår förresten, det gick jättebra, hon är så söt och snäll och lyssnade verkligen, och hon förstod mig, vilket jag brukar tycka att psykologer inte gör. Men det ska faktiskt bli skönt att komma till henne och bara prata ut, det gör mer skillnad än man kan tro.